| T O P I C R E V I E W |
| Björn-Ola |
Posted - 2022/10/18 : 13:25:14
Det kan var kul att ha koll på spotpriset på elmarknaden.
https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/timpris/ för elområde 3. Det går enkelt att ställa om till någon av de andra områdena.
Vi har väl alla olika elavtal och bor i olika delar av landet, så vi påverkas olika. Sedan drar ju våra anläggningar olika mycket effekt. Själv har jag en klass A förstärkare och jag fick installera en elkabel direkt från Barsebäck. Men jag har fastprisavtal ännu så länge. Timpriset har naturligtvis bara påverkan om man har ett timprisavtal. Man kan ju också ha ett medelprisavtal, så det finns ju varianter.
Även om jag har fastprisavtal, så försöker jag undvika att köra torktumlare o.dyl. när priset är högt, eftersom det är kopplat till tillgången. Vi kanske alla får börja tänka så innan vår elförsörjning stabiliserar sig, vilket jag tyvärr tror dröjer.
Vill man kolla morgondagens elpris så hittar man det här:
Det kan var kul att ha koll på spotpriset på elmarknaden.
https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/timpris/ för zon 3.
Vi har väl alla olika elavtal och bor i olika delar av landet, så vi påverkas olika. Sedan drar ju våra anläggningar olika mycket effekt. Själv har jag en klass A förstärkare och jag fick installera en elkabel direkt från Barsebäck. Men jag har fastprisavtal ännu så länge. Timpriset har naturligtvis bara påverkan om man har ett timprisavtal. Man kan ju också ha ett medelprisavtal, så det finns ju varianter.
Även om jag har fastprisavtal, så försöker jag undvika att köra torktumlare o.dyl. när priset är högt, eftersom det är kopplat till tillgången. Vi kanske alla får börja tänka så innan vår elförsörjning stabiliserar sig, vilket jag tyvärr tror dröjer.
Vill man kolla morgondagens elpris så hittar man det här:
https://www.nordpoolgroup.com/en/Market-data1/Dayahead/Area-Prices/ALL1/Hourly/?view=table
Vill man kolla på elproduktion och elkonsumtion så har Svenska Kraftnät en hemsida som redovisar data för hur produktion ock konsumtion och effektflöde mellan zoner och länder ser ut just nu.
Man kan också hämta hem excelblad med statistik för olika år.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
Jag roade mig med att kolla hur mycket vindkraftsproduktionen för hala landet varierar och för 2020 var det lägsta timvärdet 0,5% av maxvärdet.
|
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/24 : 16:45:22
Lite om Tysklands elproduktion.
Så här ser det ut över en månads tid:
Över 7 dygn som ger lite bättre upplösning:
Vi ser variationen av vindkraften och Tysklands beroende av fossilel.
Är ju ingen överraskning.
Det som förvånar mig är den stora andelen solel dagtid som faktiskt verkar göra nytta då konsumtionen är större under dagen.
Om vi tittar på hur deras fossilelproduktion ser ut slås vi av hur stor andel som utgörs av brunkol. Det förvånar.
Brunkol är det sämsta fossila bränslet när det gäller koldioxidutsläpp, naturgas ger halva utsläppet av CO2 jämfört med kol.
Andelen naturgas och brunkol verkar utgöra runt två femtedelar var och stenkol en femtedel.
Det här är från år 2020. Ingen större skillnad, mycket brunkol då också, så vi kan inte skylla på att kriget skulle tvinga fram mer användning av brunkol för att kompensera för mindre tillgång av naturgas.
Sedan så kan vi titta på havsvindkraften som jag är lite nyfiken på. Att placera vindkraftverk till havs motiveras ju av att det blåser mer och anses därför kunna ersätta kärnkraft av vissa.
Vi kan dock se att det fortfarande är en stor intermittens.
Högsta värdet under perioden äe 6,3 GW och lägsta värdet 0,26 GW, d.v.s. 4% av maxvärdet. Definitivt inget som kan ersätta planerbar elproduktion.
Lite konstig skala eftersom jag tagit bort de andra kraftslagen.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/06 : 19:46:20
Hybrit är ett företag som avser att tillverka klimatneutral stål och ägs av SSAB (75% staten), LKAB (100% staten) och Vattenfall (100% staten).
De uppger om alla planer faller på plats att de kommer att behöva 55 TWh el.
Det kan vi jämföra med att all vindkraft i Sverige levererade 33 TWh förra året eller Danmarks produktion på el som låg på 30 TWh år 2020.
Finlands totala elproduktion låg på 66 TWh samma år.
Det handlar alltså om en elproduktion motsvarande ett helt lands elproduktion!
För ett enda industriprojekt som väntas skapa 200 nya jobb i bästa fall.
Detta vill Hybrit ha löst med vindkraft.
Det måste vi räkna på!
Eftersom de inte kommer utnyttja all vindkraftsel p.g.a. att en del av energin har för låg tillgänglighet, så räknar jag med 3/4 av elen kan nyttjas.
55/0,75=73 TWh behövs produceras. Vi kan jämföra detta med vad vi har idag och räkna fram hur många vindkraftverk som behövs.
Vi måste uppe i Norrland bygga 73/33= 2,2 ggr mer vindkraft än vad vi har idag.
Idag har vi 14000 MW vindkraft med c.a 5250 vindkraftverk på genomsnitt 2,7 MW generatoreffekt som levererar dessa 33 TWh el.
Jag tror att man idag bygger vindkraftverk på runt 5 MW.
14000/5= 2800 vindkraftverk som levererar 33 TWh. 73/33*2800= 6200 vindkraftverk!
6200! Fler och större än vad vi har idag i hela Sverige!
Ett vindkraftverk kostar runt 75 milj kr så totala kostnaden blir runt 500 miljarder!
För 200 jobb!
När det gäller klimatnytta så finns utredningar som visar att elen gör större nytta om den får tränga undan kolkraft, eftersom verkningsgraden för att tillverka vätgas ligger på runt 70%. Därför faller miljöargumentet för projektet, menar kritikerna.
Det konstiga är att Hybris inte själva vill ta ansvar för den elproduktion de behöver utan någon annan ska göra det. Vilka vill ta en sådan risk?
Detta är ju ett väldigt chanstagande så dessa vindkraftverk som måste byggas i Norrland i närheten av stålproduktionen kan ju komma att stå där utan att veta vart de ska skicka strömmen till om projektet går i stöpet. Något som de flesta andra jättelika statliga industriprojekt har gjort genom åren. Stålverk 80 exempelvis.
Var och en får bedöma om detta projekt är vettigt.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/06 : 18:48:52
Det här är något som förvånar. Vi ser ut att utnyttja vår vindkraft dåligt. Exporten har överstigit vindkraftproduktionen under alla år utom tre och har växt med vindkraften. Det finns alltså en tydlig koppling mellan vindkraftsutvecklingen och exportutvecklingen. Exporterar vi all vindkraftsel? Man kan ju faktiskt se det så.
Hur vindkraften säljs vet vi inte, en del säljs här i Sverige, kanske allt, men det som exporteras är naturligtvis den elmix som vi råkar ha för tillfället i det elområde vi har exporten ifrån.
En del el utväxlas i byteshandel mellan exempelvis Danmark och Sverige där Danmark köper klimatneutral el med smutsig fossilel i en bytesaffär med pengar emellan som bara sker på papperet och elen stannar i respektive länder.
Det enklaste att se på det här är att vi inte nyttjar vindkraftselen i Sverige utan att den går på export p.g.a. den tydliga kopplingen mellan vindkraftselen och exporten.
Ett skäl till att vi inte utnyttjar vindkraftselen är att vi faktiskt inte ökat vår konsumtion under att antal år.
Mycket som man blir förvånad över när man börjar granska siffror.
Bild hämtad från ekonomifakta.se |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/06 : 18:39:35
quote:
Om jag förstårt det rätt så är det i fasta installationer som vätgasen verkligen kan göra skillnad, dvs mindre i fordonsflottan och betydligt mer i typ energi-hungrig industri.
Ja, det finns industri som är i behov av höga temperaturer, exempelvis i ugnar, och som idag använder fossil gas eller olja. Man kan ju tänka sig vätgas istället och det behöver kanske inte bli dyrare.
Jag tror ändå att när man producerar vätgas, så vill man göra det i anläggningar som går dygnet runt och då fungerar vindkraftsel sämre enligt mitt resonemang med varaktighetskurvan ovan.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/06 : 18:15:58
quote:
Det har blivit känsligare med färre kärnkraftverk och högre effekt.
Ja, ju fler kärnkraftverk vi har, ju mindre påverkar ju ett stopp.
SVK som ansvarar för balansen i elnätet räknar med en tillgänglighetsfaktor på 90% för kärnkraften. Jag tycker att den borde vara lägre med hänsyn till vad som hänt denna vintern.
Just nu ligger vi på 63% av totala kapaciteten.
För vindkraften är tillgänglighetsfaktorn 9% och den ändras inte beroende på hur många vindkraftverk vi har i landet eftersom den beror helt på blåsten. |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/06 : 18:09:30
quote:
Om jag förstårt det rätt så är det i fasta installationer som vätgasen verkligen kan göra skillnad, dvs mindre i fordonsflottan och betydligt mer i typ energi-hungrig industri.
Ja, det finns industri som är i behov av höga temperaturer, exempelvis i ugnar, och som idag använder fossil gas eller olja. Man kan ju tänka sig vätgas istället och det behöver kanske inte bli dyrare.
Jag tror ändå att när man producerar vätgas, så vill man göra det i anläggningar som går dygnet runt och då fungerar vindkraftsel sämre enligt mitt resonemang med varaktighetskurvan ovan.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/06 : 14:31:51
På tre dygn har vindkraften minskat från jättehöga effekten 10300 MW ned till 294 MW. Från 72% till 2% av installerad generatoreffekt. Motsvarar nedstängning av 7 st Oskarshamn 3.
Fast trots det så exporterar vi fortfarande el och exporten ligger just nu på 1100 MW.
Priset ligger på 1,44kr/kWh i alla fyra elområdena, så bristen på vind pressar upp elpriset rejält.
Enligt Wikipedia hade vi vid årsskiftet 14200 MW installerad vindkrafts generatoreffekt. Förra årsskiftet låg det på 12100. En ökning på 2100 MW eller17% på ett år.
|
| sladdbarn |
Posted - 2023/03/06 : 13:59:03
quote:
Värt att notera att eleffekten från kärnkraften sjönk från 5800 MW till 4400 MW när Oskarshamn 3 stängdes ned för reparation i fredags.
Det har blivit känsligare med färre kärnkraftverk och högre effekt.
Snart kommer förhoppningsvis R4 igång. |
| Pac |
Posted - 2023/03/05 : 09:47:05
quote:
Vår stålindustri vill ju använda vätgas och säger sig kunna köra vätgaskonverteringen bara när det finns ett elöverskott. Men hur sporadiskt kan de göra det utan att kostnaden drar iväg? Det kräver större anläggningar för vätgasproduktion och jättelika lager. Finns mycket oklart med dessa projekt.
Det är inte bara stålindustrin som har de tankarna.(ojdå, det blev roligare än vad jag tänkt  )
Om jag förstårt det rätt så är det i fasta installationer som vätgasen verkligen kan göra skillnad, dvs mindre i fordonsflottan och betydligt mer i typ energi-hungrig industri. |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/03/04 : 13:02:00
Idag ser jag lite siffror på Kontrollrummet.se som är värda att publicera.
Vid ingången till det här dygnet levererade vindkraften hälften av elen, 10.300 MW. En så hög siffra på effekten har jag nog inte sett tidigare, extremt ovanligt att vindkraften levererar så mycket. Exporten låg då på 5300 MW. Just nu ligger exporten på 6000 MW, vilket också är den högsta siffran jag sett hitintills. Vindkraften har sjunkit ner till 8300, vilket fortfarande är högt.
En anledning till den höga exportsiffran är att vi just nu exporterar mycket till Norge.
Spotpriset i område 1-2 är runt 30 öre och i område 3-4 40 öre. Relativt lågt pris men förutsägs stiga till över 1 kr i område 3-4 ikväll. Ska kolla ikväll vad som skulle orsaka det.
Värt att notera att eleffekten från kärnkraften sjönk från 5800 MW till 4400 MW när Oskarshamn 3 stängdes ned för reparation i fredags. |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/02/27 : 18:46:38
Jo, problemet med vindkraft och lagring av elenergi med vätgas är att det blir betydligt dyrare än kärnkraft. Det är en form av energislöseri, eftersom verkningsgraden är låg, c.a 30% om man konverterar till vätgas och sedan till el igen. Vi slösar bort 2/3 av elenergin för att kunna lagra elenergi. Anläggningen är dyr. Den får också bara gå sporadiskt när vi har ett elöverskott, vilket ökar den fasta kostnaden rejält. Sedan blir den elenergi som produceras med riktigt låg tillgänglighet för dyr att konvertera eftersom anläggningen då får gå alltför sällan, det måste finnas en gräns för vad som är rimligt. Därför kan bara den del av energin som har någorlunda hög tillgänglighet bli lönsam för konvertering/lagring, om elenergilagring med vätgas någonsin kan bli lönsam.
Vi får hoppas att den aldrig blir det, för så dyr el vill vi nog inte ha.
Det jag kan tänka mig är att använda vätgas till vår fordonsflotta.
Även här kommer vi att utnyttja elenergin dåligt jämfört med batteribilar, men det kan finnas fördelar. Här blir energipriset inte lika känsligt eftersom bensin och diesel är så dyr. Räckvidden blir inte lika viktig eftersom det går betydligt snabbare att tanka vätgas än att ladda batteriet.
Vår stålindustri vill ju använda vätgas och säger sig kunna köra vätgaskonverteringen bara när det finns ett elöverskott. Men hur sporadiskt kan de göra det utan att kostnaden drar iväg? Det kräver större anläggningar för vätgasproduktion och jättelika lager. Finns mycket oklart med dessa projekt. |
| Pac |
Posted - 2023/02/27 : 10:22:17
quote:
Vindkraften kan inte backa upp sig själv för blåser det inte så levereras ingen el, hur många vindkraftverk vi än har.
Är det inte därför man pratar om att komplettera med vätgas-produktion baserad på vindkraft? |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/02/26 : 17:14:05
Jag har suttit och funderat på hur man kan jämföra elenergi mellan vindkraft och s.k. planerbar elkraft.
Jag roade mig med att ladda ner data på vad de olika kraftslagen levererade timma för timma under år 2022.
För att åskådliggöra hur vindkraften varierar, så gjorde jag ett s.k. varaktighetsdiagram. Då sorterar men timmarna i storleksordning utifrån elleveransen där jag börjar med den bästa timmen längst till vänster på x-axeln och den sämsta timmen hamnar då längst till höger.
Då ser det ut så här:
Totalt levererade vindkraften 33 TWh.
Det låter ju jättebra. Men det finns ett aber med vindkraft och det är leveranssäkerheten.
Säg att vi behöver för industriutbyggnad en garanterad eleffekt runt 1000 MW dygnet runt.
Bygger vi kärnkraft, så gör vi en anläggning på 1000 MW med kanske 10% överskott så att kärnkraftverket kan stå som backup ihop med andra kärnkraftverk när något kraftverk stoppas.
Men 1000 MW levereras och det ger tillsammans med backup en 100% leveranssäkerhet, representerat som den blå linjen i diagrammet.
Alla är nöjda. Totalt kan det levereras 8,7 TWh.
Men nu vill vi ha vindkraft istället. Det vi direkt ser i varaktighetsdiagrammet är att vindkraften inte kan leverera 100% av tiden. Sämsta timmen levereras det under 1% av den energi som levereras den bästa timmen. Vindkraften kan inte backa upp sig själv för blåser det inte så levereras ingen el, hur många vindkraftverk vi än har.
Vi får kompromissa. Vi nöjer oss med 90% av tiden och bygger vindkraft för det. Då visar det sig att vi behöver lika mycket vindkraft som vi har installerat idag. Runt 13000 MW.
Totalt levereras 33 TWh men endast 7,9 TWh med 90% leveranssäkerhet.
Om vi behöver 1000 MW till, så kommer det att levereras med endast 75% tillgänglighet och ytterligare 1000 MW kan endast levereras under 58% av tiden.
Ytterligare 1000 MW får vi bara under 40% av tiden. Vad ska vi ha sådan elenergi till? Industrin accepterar knappast eltillförsel med låg tillgänglighet. Inte vill man stoppa produktionen när det blåser dåligt?
Detta visar väl att man inte kan jämföra elenergi från vindkraft med elenergi från planerbar elproduktion. En stor del av elenergin från vindkraften har så låg kvalitet avseende tillgängligheten att jag inte vet vad den kan användas till här i Sverige. Kanske för vätgasproduktion för fordonsflottan?
I Tyskland tränger vindkraften undan fossilel och fossilelen är vindkraftens backup. Men vi har ingen fossilel här i Sverige att tränga undan. Återstår export, vilket vi gör idag. Under 2022 exporterades lika mycket elenergi som vindkraften producerade till ingen nytta för Sverige.
Att el från kärnkraft blir dyrare än el från vindkraft tror jag de flesta accepterar när man väger in tillgängligheten. Att tvingas stoppa industriproduktion för att det finns för lite vindkraftsel gör kostnadsskillnaden mellan kraftslagen trivial. Det är bara löjligt att prata om prisskillnader ur det perspektivet.
Jag tror att varaktighetsdiagrammet ovan kan vara bra att presentera för folk för att de ska förstå att vi inte kan jämföra äpplen och päron.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/02/02 : 16:41:33
Nu har hela elstatistiken för år 2022 ramlat in på kontrollrummet.se.
Totalt konsumerades 129 TWh (2021: 135 TWh, 2020: 129 TWh)
Totala produktionen låg på 162 TWh (2021: 161 TWh, 2020: 153 TWh)
Vindkraft: 33 TWh
Vattenkraft: 70 TWh
Kärnkraft: 50 TWh
Värmekraft: 8 TWh
Solkraft: 1 TWh
Vi exporterade 33 TWh, vilket motsvarar vad vindkraften levererade.
Faktum är, från 2011, så har exporten varit större än vindkraftsproduktionen med undantag av år 2020 och 2021. Exporten har stigit motsvarande den ökande vindkraftsproduktionen.
År 2011 var vindkraftsproduktionen 6 TWh och exporten 7 TWh och de har sedan följts åt.
66% av vindkraftsverken ägs av utländska bolag.
Kan vara intressant att titt på olika länders förutsättningar.
Elkonsumtion per capita:
Sverige: 13,0 MWh/p (plats 8 i världen)
Island: 50,4 MWh/p (högst i världen)
Norge: 22,4 MWh/p (näst högst)
Finland: 14,8 MWh/p (plats 6)
Estland 7,2 MWh/p
Tyskland: 6,7 MWh/p
Danmark: 5,6 MWh/p
Polen: 3,9 MWh/p
Litauen 3,8 MWh/p
Lettland 3,6 MWh/p
Vi ser att vi konsumerar mer el än Danmark exempelvis, men detta säger inget om hur mycket hushållen konsumerar, vi har förmodligen mer elintensiv industri än Danmark. Vi har dock förmodligen mer eluppvärmning eftersom sådant uppmuntrades på 80-talet när vi hade ett elöverskott från de 12 kärnkraftverken vi hade då. I Vissa länder kan ju hushållen använda gas också, vilket vi inte längre gör.
Annan intressant fakta när det gäller elproduktion:
Norge och Lettland sticker ut genom att i stort sett bara ha vattenkraftproduktion. Lettland har ett stort vattenkraftverk som försörjer hela landet med den el man behöver och lite till.
Sverige sticker ut med att i stort sett bara ha klimatneutral elproduktion genom kärnkraft och vattenkraft och biobränsle. Vindkraften kan ju sägas gå på export och konsumeras inte här.
Danmark har en väldigt stor andel vindkraftsproduktion. År 2020 levererade vindkraften 55% av den totala produktionen eller 46% av den totala konsumtionen, man importerade 20% av den konsumerade elen, så man är helt beroende av import och export för att balansera den höga andelen vindkraft mot konsumtionen. Detta är inget som andra länder runt omkring kan ta efter, eftersom vi då vill exportera och importera samtidigt, vilket inte går att balansera.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/31 : 13:00:34
Tack LeoArietis
Det kan tyckas konstigt att nedläggning av kärnkraft i söder minskar överföringskapaciteten från norr till syd, men så är det. Det beror på aktiv och reaktiv effekt.
Jag tror att alla här förstår skillnaden mellan aktiv och reaktiv effekt, den reaktiva effekten är effekt som inte gör någon nytta utan bara tar plats i elledningarna. Uppstår p.g.a. att vi har växelström och att det uppstår fasförskjutning mellan spänning och ström. Olika komponenter som förbrukar el ger upphov till olika mycket fasförskjutning. Ju större fasförskjutning, ju större andel reaktiv onyttig effekt förbrukas.
Min ellärare beskrev detta som att den reaktiva effekten är som skummet i ölglaset, tar bara plats och gör ingen nytta.
Kärnkraftverken producerade den reaktiva effekten som krävdes i söder och ledningarna från norr till söder behövde då inte transportera någon reaktiv effekt. När nu produktionen minskat i söder och mer el produceras i norr, så måste också mer reaktiv effekt produceras där, vilket tränger undan aktiv effekt och minskar överföringskapaciteten av nyttig ström.
Så effekten av nedläggningen av kärnkraften i söder leder till att vi behöver mer el från norr samtidigt som överföringskapaciteten minskar. Inget bra.
|
| LeoArietis |
Posted - 2023/01/29 : 23:23:50
Priset i södra Norge beror som sagt på stor export och förhållandevis låga nivåer i dammarna de senaste året, samt att det är klent med överföringskapacitet mellan nord och syd.
Dessutom så är överföringskapaciteten i Sverige begränsad numera när Ringhals 1-2 och Öresundsverket inte längre finns kvar för att balansera upp. Sydvästlänken kan alltså inte användas till mer än ca 2/3 av maxeffekten. Ergo, hade vi haft mer planerbar effekt i västra SE3 eller i SE4 så hade vi kunnat överföra mer effekt till syd. |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/21 : 11:20:56
Enligt TT kan vinterns energikris vara över. Gaslagren är välfyllda och priset på naturgas har sjunkit, Frankrike har fått igång sina kärnkraftverk och Finland nya kärnkraftverk Olkiluoto 3 producerar för fullt. Dessutom så har konsumtionen sjunkit, bl.a. beroende på mit väder.
Därför förväntas lägre elpriser 2023 jämfört med 2022.
Vi ser inte mycket av det denna dag, Lördag, med priser på spotmarknaden på upp till 2kr/kWh. På helgerna brukar ju priset sjunka. Samtidigt ser jag att vindkraften just nu levererar dåligt i Sverige, Tyskland och Danmark. Är vi beroende av att det ska blåsa bra för att få vettiga elpriser? Det verkar så.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/15 : 13:07:37
Idag har vi en ovanlig situation.
Det blåser bra i Tyskland och Danmark. I Tyskland står vind o sol för över 60% av elproduktionen, i Danmark 86%, det produceras mer el än de behöver så just nu importerar vi el från Danmark och Tyskland. Inte för att vi behöver, utan för att priset är lågt. Just nu är spotpriset 7 öre/kWh.
Det gäller hela Nord Pool området utom södra Norge, som har ett pris på 97 öre/kWh.
Det verkar bero på att Norge exporterar till England. Jag upplever att de i södra Norge i allmänhet har högra priser än vi i Sverige. Det kan inte bero på något annat än kabeln till England. Norge har just nu 87% vattenkraft och 11% vindkraft.
De har större elförbrukning än Sverige, 16800MW mot 16000MW!
De importerar 5000MW.
Även om vi importerar c.a 1800 MW från Tyskland o Danmark, så överväger exporten och i netto är det runt 1000MW.
Jag brukar säga att vi importerar fulel, det utifrån att vi importerar när vi har brist. Men nu importerar vi utan att vi har brist och det är helt klart vindkraftsel. Det gör att det blir omöjligt att få fram statistik på hur mycket fulel vi importerar över året, utan en massa arbete med statistiken.
Vindkraften i Sverige står just nu för 36% av elproduktionen och den levererar runt 50% av full kapacitet, så vindkraften levererar inte exceptionellt bra i hela Sverige just nu, inte som nere på kontinenten.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/12 : 16:06:21
Därtill så finns det något som heter elcertifikat som elhandlarna måste köpa och vars kostnader läggs på våra elräkningar. År 2010 låg kostnaden på 5 öre/kWh. År 2021 var kostnaden 0,5 öre/kWh. Inget att bry sig om alltså men kan vara värt att veta. |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/09 : 18:11:27
Jag har glömt att elhandlarna lägger på i genomsnitt 17 öre/kWh på priset på spotmarknaden. Med moms på det så får man addera 21 öre/kWh till priserna ovan.
Sedan kan avtalet man har ge ännu högre priser, om man exempelvis väljer enbart förnybar el. |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/07 : 12:25:27
Medelpriset för december:
Område 1 o 2: 2,06 kr/kWh => 3,65 kr/kWh
Område 3: 2,69 kr/kWh => 4,43 kr/kWh
Område 4: 2,71 kr/kWh => 4,46 kr/kWh
En förbrukning på 2000 kWh ger en räkning på 8900 kr i område 4. |
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/01 : 16:07:10
Jag laddade ned årsstatistiken för el från Kontrollrummet.se. December månad saknas
Här är lite data.
Totalt producerades 147 TWh
Vindkraft. 30 TWh
Vattenkraft. 63 TWh
Kärnkraft. 46 TWh
Sol. 1,1. TWh
Värmekraft. 6,7 TWh
Bästa timmen för vindkraften gav 10700 MWh/h
Sämsta timmen för vindkraften. 75 MWh/h. d.v.s. 0,7% mot bästa timmen.
Medelvärdet är 34% mot maxvärdet och c.a 30% mot installerad generatoreffekt. Ett normalt värde för Sverige.
Vattenkraften varierade mellan 12400 MWh/h och 2030 MWh/h. Här handlar det om en reglering av effekten efter behovet. Man har aldrig nyttjat max.kapaciteten på 16000 MW.
Kärnkraftens lägsta värde var 3725 MWh/h och högsta värde 6940 MWh/h. Man kommer alltid varje år att stänga ner kärnkraftverk för underhåll. Det är planerat till tider då behovet av el är lågt. Dock har stopp även skett under vinterhalvåret. Genomsnittsvärdet ligger på 82% av maxvärdet, vilket är dåligt jämfört med andra länder.
Jag skriver MWh/h, eftersom det är energimängden under en timme. Det kan läsas som medelvärdet för effekten i MW under denna timme.
|
| Björn-Ola |
Posted - 2023/01/01 : 03:19:52
Jag håller med dig fullständigt, Passerati.
I natt har vi negativa elpriser i Europa. Visar på svårigheten med att hantera intermittent elproduktion. |
| Passerati |
Posted - 2022/12/31 : 20:56:09
Tack för att du utvecklade ditt resonemang. Många media verkar ha samma syn.
Som en parentes kvarstår dock hela problemet med just vindkraft liksom all intermittent.
Varför skall man bygga två system, när det räckt med ett enda stabilt och tillförligt som dessutom kraftnätet är byggt och anpassat efter |
| Björn-Ola |
Posted - 2022/12/31 : 16:39:57
Det är enkelt att se att vindkraften sänker elpriserna, vilket sker precis just nu. Vi har 50% vindkraft och priset på spotmarknaden är 26 öre/kWh, lägre än vindkraftens självkostnadspris.
Det verkar vara Tyskland som är problembarnet eftersom de satte sig i knät på Putin och baserade sin energiförsörjning på naturgas från Ryssland via ett antal pipelines. När det nu blivit mer eller mindre stopp på naturgas från Ryssland, så uppstod det en akut brist på naturgas, vilket fick priserna att stiga rejält. Det slog igenom på hela elmarknaden. Eftersom spotprismarknaden prissätts av den dyraste elproducenten, så blev det den dyra gasen till gaskraftverken som satte priset.
Nu verkar priset på gasen ha fallit rejält. Dels beroende på att gasförråden nu är fyllda, dels på att man lyckats öka importen av flytande naturgas från andra länder.
Vindkraften ligger bakom de kraftigt varierande priserna, och jojopriser får vi nog leva med med mycket vindkraft.
Vindkraftens förbannelse är just att den pressar ner priserna när den levererar mycket el. Det innebär att om ett vindkraftsbolag säljer el på spotmarknaden, så får de dåligt betalt när vindkraftverken levererar bra. När vindkraftverken levererar dåligt stiger elpriserna allt eftersom dyrare kraftslag köps in. Men då får vindkraftsbolagen ingen del av de högre priserna eftersom de har så lite el att sälja vid dessa tillfällen.
Många leverantörer av vindkraft drabbas förmodligen inte av detta om de har långa avtal med kunder till fast pris. Men om vindkraften byggs ut så borde problem med överskott av el öka och jag har läst om vindkraftsbolag med dåliga avtal som redan nu stänger ned kraftverken periodvis när det blåser bra för att betalningen är för dålig. Det har kraftigt minskat lönsamheten och kalkylerna spricker.
Det kan komma att reducera intäkterna för vindkraftsbolagen om vi med mer vindkraft får längre perioder med överskott och låga priser och det kan minska lusten att investera i ny vindkraft.
Samtidigt kan backupkraften bli dyrare med större prissvängningar som följd ju mindre tid de får gå.
Erfarenhet visar att vindkraften levererar en tredjedel av energin och backupkraften två tredjedelar av den totala energin i det paket de utgör. Men backupkraften blir ju dyrare än om de kraftverken hade fått leverera all el eftersom den fasta kostnaden slås ut på en mindre producerad mängd el i ett sådant system. Det gör att elen totalt sett kan bli dyrare än om man bara körde backupkraften. |
|
|
All Forums
När har du råd att lyssna på din hifianläggning?
