| T O P I C R E V I E W |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/04 : 20:40:09
Jag håller på och spånar (!) på en båt för långfärd, dvs en färd förbi vinga fyr, och jag har gått igenom ett antal olika ideer och båttyper.
Idag har jag gjort det här:
och
så blir det:
 |
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Mickel-mackel |
Posted - 2011/01/23 : 02:01:20
Jag undrar lite ifall det blir du eller Malin som bryter ihop först.  |
| Zei |
Posted - 2011/01/22 : 16:48:10
Herregud vilket evighetsjobb... |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/22 : 15:35:50
Epoxikladd. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/13 : 21:55:18
8 x 21 list är lite overkill för en model som skall vara 180x30x30 cm.
Jag skall fräsa ut några små "spant" i spånplatta som jag limmar in på insidan av skrovet. De behöver inte sitta fast i nått annat än skrovlisterna. De skall bara hålla listerna i nivå med varandra. |
| Fuling |
Posted - 2011/01/13 : 21:06:55
Jag byggde mina horn av 8x21mm foglist, kanske lite väl grovt för dina ändamål men man slapp stå och strimla eländet själv. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/13 : 19:50:58
Det vore mindre hemskt om inte de därna 5 mm breda plywoodlisterna var så sladdriga och bråkiga.
Jag kommer nog såga upp 10 mm breda lister istället. Det behövs lite mer kött att jobba på. Nu blir det ganska ojämt och gropigt mellan listerna.
Usch. |
| Fuling |
Posted - 2011/01/12 : 20:46:09
Byggmetoden påminner om den jag använde i mina mid- och midbashorn. Hemska minnen... |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/12 : 18:08:42
http://sites.google.com/site/ljungstromare/
Jag vill rekomendera denna sida, då det varit en avgörande del av att jag fastnat för Ljungströms båtar.
Han vill dessutom dokumentera och publicera mitt pågående arbete med cirkelbågsskrov, vilket jag uppskattar mycket.
Johannes. |
| martinsson |
Posted - 2011/01/12 : 15:14:59
Hur fräckt var inte detta, jösses ! men var glad att du slapp nubba fast dem :) |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/12 : 14:37:09
28 lister och 75 fantazilijoner små djeafvla häftklamrar....
Bara 80 st lister kvar...  |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/12 : 14:34:26
Virke som skall omvandlas till skrov.
De tittade konstigt på mig när jag vill strimla en hel 4 mm plywoodskiva till 5 mm breda lister...
Nu förstår jag varför. De skulle ha varit 10 mm breda istället. De är så spinkiga att de är svåra att styra. Det blir lätt ojämnt. Det blir mer slipning nu.
Ett hejdlöst roligt jobb. Troligtvis bara en uppvärmning inför slipning.
Jag ser sådär mycket fram mot att slipa ett eller två st 10 meter långa skrov... |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/09 : 11:47:55
Jag bidde klar med spantmallarna och jiggen.
Nu skall jag klä den med papper och epoxi. Jag funderar på plywood, men dels är det betydligt dyrare och det är jobbigt att såga upp zillioner 5x3 mm remsor.
Det går ganska mycket snabbare med papper som man penslar med epoxi. Några varv med papper och epoxi så kan man säkert stå på skrovet utan att det knäcks... Kanske inte jag men Malin iallafall. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/08 : 14:06:23
Bundna roder.
Från sidan:
http://www.atomvoyages.com/articles/hansklaar.htm
Som är grymt spännande. Rekomenderad läsning för äventyrliga människor. |
| Ryssen |
Posted - 2011/01/06 : 23:39:02
Bra att få en bild på hur det ska se ut-i kontrast till alla termer. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/06 : 23:27:32
Först ritar jag ut cirkelbågen på ett stort papper. I detta fall är kölradien. Det styr hur spantmallarna placeras ut.
Sedan placerar jag ut spantmallarna längst denna cirkelbåge.
Idag har det mest varit klurande och lite tester då jag inte känt mig säker på vilket sätt som är enklast. De skall sitta i vinkel och längst med cirkelbågen utan att avvika mer än nån tiondel eller så. Inte så svårt men jag har inte alla delarna jag behöver.
Imorgon skall det bli mer. |
| theseal |
Posted - 2011/01/06 : 22:34:04
aaaaah, nu följer jag dig. Flerskrov är skitfränt, och där ser jag fördelar med CBS skrov (om du nu inte skall ge dig på bärplan förståss, men du hade inte bråttom, eller hur var det?).
Nån form av stagning av mast känns väl lämpligt, momentet och krafterna i genomföringar och mastfot blir ju rätt kraftiga och för att klara det så måste man bygga tungt.
jaja, jag var mest bara nyfiken på dit resonemang och jag har fått massa svar.
skall bli kul att följa. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/06 : 22:22:19
Om det blir en katamaran med cirkelbågsskrov så är det svårt (dyrt) att ha en ostagad mast mellan skroven. Jag har seriösa funderingar på en CBS-LJ-Katamaran med en stagad tjock ihålig trä/epoxi/glasfiber-mast som är vridbar. Jag gillar inte stag men i grov sjö så finns det fördelar med flera fästpunkter. Framförallt på en katamaran som inte kränger i vindbyar.
Skulle det bli en enskrovare eller Proa/Ndrua så blir det troligtvis en gammal hederlig ostagad LJ-rigg. Lj-riggen är säkert bra på många sätt, men den är inte lika lockande som CB-skrovet.
Jag har som sagt var inte bestämt vad det skall bli än. Ett cirkelbågsskrov av något slag blir det. Nån form av mast kan vara bra att ha. Jag gillar inte kölar då de har en tendens att stoppa en från att ankra i den där ensamma vackra viken man har hittat. Efter som jag vill ha en grundgående båt så blir flerskrovare intressant. James Wharrams båtar har lockat mig länge, men jag tror mer på cirkelbågen än hans plywoodskrov.
En proa vore skoj, men känns så väldigt extremt på många sätt. För att kunna bära allt som en familj behöver ha med sig så måste huvudskrovet vara ca 18 x 1,5 meter. Det blir en stor båt. En proa har ju potentialen att vara ruskigt snabb, men det är inte så högt på min lista över prioriteringar. Den skall ha två roder, en för varje stäv. Man måste lära sig att shunta istället för att slå osv. Det känns som en stor mumsbit att tampas med.
Som med allt annat så finns det många faktorer och alla lösningar är en kompromiss på nått (många) sätt.
Just nu bygger jag en katamaran med cirkelbågsskrov för att utröna vågbildning mm. Jag vill testa mig till hur korta och tjocka man kan göra skroven innan vågbildningsmotståndet ökar dramatiskt 20 - 30 procent över beräknad "skrovfart". Det handlar mest om att kunna göra båten lättdriven nog för att kunna minimera segelytan. Små segel är både billigare, enklare och säkrare. |
| theseal |
Posted - 2011/01/06 : 22:07:51
Dynema är tyvärr inte 0% sträckning vid last; hur får du rätt spänn i riggen utan vantskruv? |
| Rolf-san |
Posted - 2011/01/06 : 21:52:29
quote:
skulle inte båten ha en fristående LJ-rigg??
Det var jag som antydde det i mitt okunniga inlägg. |
| theseal |
Posted - 2011/01/06 : 21:43:06
Intressanta tankar circlo, verkligen. Nu snackar du dynemavant, skulle inte båten ha en fristående LJ-rigg??
Also, danska X har imho HELT andra kvalitéer, och är inget för långa seglatser. Imponerande är dock gamla goa X99; 2800kg på 10 meter. Inget varken för familjer eller tunga långa shorthand-seglatser. Underbar blekskenare med hela besättning på relingen. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/06 : 20:57:46
Jag skall försöka att förklara varför jag fastnat för cirkelbågen.
1: Cirkelbågen är den starkaste geometriska formen. En konsekvent användning av cirkelbåge i alla delar av skrov ger maximal styrka för en given mängd material och även för en given mängd pengar.
2: Cirkelbågsskrov (CBS) ger stora överhäng och ett djupt "v" format skrov som inte stampar i sjön, har stor reservdeplacement och bärighet. Det rider lätt ovanpå vågor istället för att plöja genom. Det går väldigt torrt jämfört med andra båtar med samma fribord. De kraftiga överhängen gör att vattnet skvätter ut åt sidorna istället för uppåt.
3: Ett CBS är vackert. Det har klassiska former med kraftigt utfallande stävar. Det blir mycket skärgårdskryssare av det hela.
4: Rationellt i alla led. Minimalt med matrial, lätt att designa, lätt att rita, lätt att bygga. Extremt lätt att bygga. Raka fyrkantiga trälister på spantmallar man fräser ut med enkla radier.
Jag uppskattar att det tar ca en femtedel av tiden att bygga ett cirkelbågsskrov jämfört med ett vanligt skrov.
5: Det är enligt uppgift snabba båtar. En LJ-julle gjorde ca 7,5 knop över långa sträckor med ca 5 meters vattenlinjelängd. Det är ett deplacements-skrov. PLanande skrov passar inte trötta familjer som seglar veckor i sträck dygnet runt.
7 knop är ca 30% över skrovfart, vilket inte är illa från en 50 år gammal träbåt som har ett längd/bredd förhållande på 3:1.
6: Pga sitt stora språng så är de lättmanövrerade. De svänger lätt och snabbt. Men en lustig sak med cirkelbågsskrov är att de inte lutar så mycket vid kraftiga girar. Det påverkar mest motordrivna båtar men det påverkar segelbåtar oxå. Segelbåtar har ju köl och mast som ger ett stort masströghetsmoment i sidled.
7: Den låga initialstabiliteten men höga slutstabiliteten gör att skrovet inte kränger så mycket i vågorna. Den guppar mer upp och ner i vågorna men rullar inte alls lika mycket. Den påverkas mer av mast och köl vilket gör det mycket lättare att laga mat, läsa och leva ombord i hårt väder. Det skall vara lugnt ombord även om det inte är det utanför. Moderna båtar har en hög initialstabilitet vilket gör att skrovet hela tiden försöker följa ytans lutning. De rullar mycket kraftigare i sjö.
8: Ett smalt och djupt skrov med låga fribord har ett mycket större motstånd mot att rullas och är självrätande över större vinklar. Detta är nått som har visat sig gång efter gång i hårt väder. Moderna båtar rullar runt. Stannar uppochner och förlorar mast. Adlard Cole skriver mycket positivt om äldre båttyper som tex Knud Reimers Stortumlare i sin bok Hårt väder till Havs.
Jag vill inte chansa när det gäller familj. Hellre 7 knop och så stor säkerhet som rimligt går att ha i en liten och billig båt, än 12 knop i en fartoptimerad het och lynnig modern tävlingsinriktad båt.
9: Cirkelbågsskrov tigger om att byggas av träribbor, epoxi och glasfiber, vilket även ger ett väldigt styvt och starkt skrov. Det är svårt att hitta en bättre kombination av ekonomi, styrka, rationell och effektiv byggmetod och snygghet.
Alla båtar jag har råd med idag är av polyester i bästa fall armerat av glasfibermattor, men oftast sprutad glasfiber, vilket ger en väldigt låg fiberhalt i laminatet och svagt skrov.
För 150 kkr så kan jag bygga ett skrov som är ca 10 gånger så starkt som en X-Yacht tex.
10: (Ej specifikt CBS) Bygger jag själv så kan jag designa allt så det är billigt, starkt och lättskött. Rodret fäster jag med repsnören istället för rostfria gångjärn. Lätt att byta, lätt att kolla och repsnören finns överallt i världen. Rostfria gångjärn är dyra och kan gå av helt plötsligt pga utmattningar, vilket oftast händer vid helt fel tillfälle.
Vanten fäster jag utanpå skrovet där de inte är ivägen och stjäl däcksyta. Det maximerar vinkeln på vanten och minska belastningarna i mast och vantfästen. Tjocka vant i Dyneema binder man fast och slipper på så sätt alla dyra vantsträckare i rostfritt och andra dyra riggdetaljer. Man kan lätt byta dem då man inte är beroende av att kunna pressa wirelås mm. Hemmabyggda saker kan man reparera billigt själv till havs med enkla handverktyg. Köpeprylar är dyra i alla led och man blir lätt hopplöst beroende av verkstäder och maskiner.
Dyneemavant är lättare att skära av vid ett nödfall. Tjocka wirar kräver speciella verktyg att klippa, vilket tar tid och kan vara svårt att handskas med i hårt väliten båtder.
Detta är några punkter som förklara mina ideer med Ljungströmare. |
| theseal |
Posted - 2011/01/06 : 19:15:57
Also, pogo och många andra transatlanter är utrustade med dubbla roder... förutom dom uppenbara fördelarna med att alltid ha ett roder rak ner i vattnet med allt va det innebär map grepp så har man ökad säkerhet och dom är dessutom utanpåliggande - enkelt kontroll och service. |
| theseal |
Posted - 2011/01/06 : 19:03:13
hahaha, ne, det är ingen fara circlo.
Båtar som förr gjorde 20 knop var *ganska* mycket längre än 6,5 moch krävde väl iallafall 10-20 pers per vakt att segla.
Jag har sedan ganska många år uppfattningen att en båt som seglar väl i alla vind styrkor och riktningar, snabba och välseglande, är säkra båtar.
Båtar som har "svaga bogar" gör att man kan tvingas "åt fel håll" för att kunna segla säkert. en båt man seglar långt skall vara allround.
Skall man bo 3 år på en båt kan jag förstå att en pogo eller minitransat kan kännas trång, men säkerhetsmässigt finns det nog inte mycket som klår båtar konstruerade för transatlantiska singel eller shorthandedseglingar, dom tål MYCKET stryk.. Har bara helt kort seglat pogo, mycket trevlig och robust kärra som svarar väl på trimm och är tillräckligt lite/lätt för att inte bli tung och trög - läs farlig.
Det dräller av andra singelhand-klasser där utveckling har skapat välseglande och säkra kärror.
Sven Yrvind har fö ett par poänger när han konstruerar sina båtar så små som han gör dom. Han har ett par intressanta åsikter om bekvämliget också. En av mina idoler. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/06 : 13:38:09
@ The-Seal:
Jag ser att mitt svar ovan kan framgå med en ganska hård och arrogant ton, men det är inte min mening alls. Jag är trött som en huggorm på Antarkis, så jag formulerar mig lite hårt och kort.
Sorry.
Försök läs fakta och åsikter, inte min skrivna ton.
Mvh Johannes. |
| Circlomanen |
Posted - 2011/01/06 : 13:30:32
quote:
lite tråkig på kryssen sägs det.
Det stämmer inte med kryssen. Gamla uttjänta segel och lite för tunga trämaster kanske kan göra att LJ-riggen är sämre på kryss idag. Med bra segel och rätt justerad vinkel på mast så är den totalt överlägsen vanliga bermudariggar på kryss. Dess sämsta bog är halvvind. Man får för stor buk i seglet om man inte ha en väldigt bred skotskena som sticker ut utanför skrovet.
Angående den lilla transatten så skulle jag inte vilja försöka leva tre år i en sådan. Det är en tävlingsbåt. Extremt otrevlig att vistas i när det går vita gäss på 6-metersvågorna och stormen gör sitt bästa i "kast med liten tvålkopp".
Det seglades i över 20 knop redan för tusen år sedan. Att man "lyckas" få en modern båt att surfa fram i 20 knop är ganska skrattretande. Arbetsåtar gjorde 20 knop på 1600-talet. De var byggda av trästockar och hopsurrade med naturfibrer.
En långfärdsbåt skall vara en trygg plattform där man kan leva i flera år. Man skall kunna leva trots långa perioder av hårt väder. De skall inte stampa hårt eller kastas hit och dit i vågorna. De skall tåla orkan och 15 meters vågor. Man skall känna sig trygg trots hårt väder. Den skall vara billig i drift och kunna lagas vart som helst i världen. Helst under drift i just hårt väder, när det är störst risk att behöva laga dem.
Laga roderinfästningen eller byt vanten på en minitransatta i grov sjö och mörker så får du se hur enkelt det är...
Moderna båtar är hårt styrda av stram budget, låga tillverkningskostnader och ideal skapade av tävlingsegling med dess regler. Inte av behoven man har på långfärd.
Långfärdsbåt:
http://tamamoana.blogspot.com |
All Forums
Fredrik Ljungströms Cirkelbågskrov.
