| T O P I C R E V I E W |
| solhaga |
Posted - 2013/10/15 : 07:21:52
En intressant tråd på diyaudio diskuterar rubrikens ämne.
Som jag förstår det går det ut på att ge munnen en rundning eller helt enkelt "fluffa till den" (se post 4 i tråden)
Svårare med rundning vid halsen antar jag, där kanske bara fluffighet kan påverka i positiv riktning.
En sorts fluffning skulle då kunna vara att ge övergången en golfbolls yta.
Ligger det något i detta eller är det ytterligare en "EnAble"-diskussion? |
| 5 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| solhaga |
Posted - 2013/10/16 : 10:47:29
quote:
Eller varför inte löpa linan ut och såga ett tand-mönster
"Vågade" faktiskt inte föreslå det, men det är klart en bra tanke. |
| pix |
Posted - 2013/10/16 : 10:40:26
Det optimala torde ju vara som du säger Solhaga, en hals utan diskuntinuiteter.
Ett återkommande problem är ju dock att få driverns exit-vinkel att stämma med halsens utvidgning.
Jag tittde länge på Radian 950Pb som har en exitvinkel på 10,7 grader, som sedan skall möta hornets halsvinkel på 4-5 grader
Där är ju en viss impensomvandling ofrånkommlig.
Visst så skulle man kunna hornet gå in med en liten "läpp" i drivern, och alltså låta horn-halsen fortsätta gjämna ut denna vinkel, men då kommer nästa fråga
Är driverns exit-vinkel utmärkande för driverns anpassning av ett specifikt ändamål?
Man ställer sig ju frågan om Radian 950Pb -som alltså har en väldigt hög exit-vinkel, är i andra aspekter anpassad för ett horn med mycket hög expansionsvinkel (som t.ex en wave-guide)?
När det gäller hornmunnen så har ju bla. Le cleach +180 graders exit
Detta torde ju vara ett led i att helt eliminera impedans-diskontinuitet.
Kanske skulle man göra horn-munnen en aning assymetrisk?
Eller varför inte löpa linan ut och såga ett tand-mönster 
/Pix
|
| solhaga |
Posted - 2013/10/16 : 08:51:19
Det är i varje fall en mycket intressant diskussion de för och många teorier behandlas, men det är säkert skåpmat för de flesta på detta forum.
Det påverkar dock mitt nuvarande projekt med en CD-vågledare framför en AMT.
Vid halsen är det inget problem eftersom det inte finns diskontinuiteter där.
Vid munnen har jag redan en slutavrundning till baffelns plan, så en tanke då är att låta avrundningen fortsätta förbi baffelns plan.
Vidare hade jag hade tänkt att bredden på vågledaren skulle vara 50 cm vid munnen och följdaktligen är hålet i baffeln 50 cm.
Där skulle jag då kunna låta vågledaren fortsätta ut till baffelns bredd, dvs ytterligare 10 cm åt vardera hållet. Detta för att få CD lite längre ner i frekvens.
Givetvis kommer vågledaren då att sticka ut från baffeln, ser dock inte det som ett problem.
Avslutningen mot baffeln behöver ju inte göras utan vågledaren avslutar så att säga sig själv. |
| solhaga |
Posted - 2013/10/15 : 18:25:02
Ja, det är naturligtvis det riktiga sättet att se på det.
Hur skall man då tänka för att få övergången vid munnen mer kontinuerlig?
Förutom avrundning då.
Fransar? Mjukt/poröst eller hårt/slätt material?
Eller är det inte värt mödan? |
| Joda |
Posted - 2013/10/15 : 12:46:18
Tror många hakar upp sig på flöde eller vågutbredning när det egentligen handlar om impedans, eller förändring i impedans.
En avrundning i hornmynningen är lite som att terminera en transmissionslinje (kabel) för att minska reflexen.
Det svåra är väl att designa systemet så att man matchar hornets slutimpedans till omgivande luft så att man får en så liten skillnad i övergång som möjligt.
Sen kan det ju vara bra att matcha början också så att drivern blir glad.
Sen vill man ju också få en vettig vågfront ut ur hornet så att man får önskad spridning vid alla frekvenser, vilket kanske får en att tumma på övriga önskningar. |
All Forums
Diskontinuiteter i vågledarövergångar
