| T O P I C R E V I E W |
| Bardis |
Posted - 2010/04/01 : 08:25:23
Till försteg anses parafeedkopplingen vara den bästa på utgången.
Varför ser man inte denna koppling som interstagekoppling |
| 25 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| reVintage |
Posted - 2010/04/04 : 11:31:31
Samma 74/76, men vem vill kosta på sig utlägget för två st högklassiga 20-30u audiokondensatorer.
1660 kostar lika mycket som 1674/76 och då slipper man kondensatorn.
Vore iofs kul med två identiska steg med alternativ trafokoppling för utvärdering. |
| Bardis |
Posted - 2010/04/03 : 18:22:46
Hur blir det med den populära LL1674? Liknande LL1676? |
| Bardis |
Posted - 2010/04/03 : 18:21:13
Waoo! Snygg frekvensgång!
|
| reVintage |
Posted - 2010/04/03 : 16:10:50
Yo,
Har roat mig med att jämföra 1660(168H) 4,5:1 med 1676(300H?) 4:1.
Zsource=4kohm, Zload=20kohm Cparafeedoptimal=24uF
Här ser det trevligt ut med parafeed!
www.eflatjump.se/16741660.PNG
Jämförde också med 1660 som parafeed och även här kan man öka frekvensomfånget nedåt. Dessvärre blir fasgången aningen sämre. |
| Imperial |
Posted - 2010/04/01 : 23:23:44
Tjenare!
Jag har själv kört PF i utgångs steg i flera omgångar å det låter mycket bra.
I teorin har man byggt en/fler resonanskrets/ar med konding å trafo å drossel å i ett försteg så varierar lasten inte nämnvärt iom att man har ett motstånd innan ingångssteget på slutsteg så där funkar det enl teorierna hyffsat.
I ett slutsteg har man en varierande last på trafon dvs högtalarelementet.
Då säger skeptikerna att det kommer inte att funka pga den i många fall kraftigt varierande lasten mot trafon
Hur som helst Bardis! Prova! Du kommer nog inte att bli besviken.
/ |
| Imperial |
Posted - 2010/04/01 : 23:11:03
 |
| hoktuna |
Posted - 2010/04/01 : 19:20:24
"Eskilstuna teamet" |
| pix |
Posted - 2010/04/01 : 19:05:15
Bardis, jag gör en parallell tråd om parafeed utgångssteg så inte denna drar iväg från topic
Mvh
/Pix
|
| pix |
Posted - 2010/04/01 : 18:30:40
Bardis,
quote:
Pix: Förutom fördelen med mer idealisk trafo kopplar man bort nätdelen med kondingen från trafon och bara kör växelströmssignalen genom den.
Ja just det, och det är därför transformatorn kan dimensioneras ner, och läck kapacitansen minskar
Förlåt mig, jag tror jag var lite otydlig. Jag svävar lite mellan din ursprungliga fråga i tråden och utgångssteget i länken jag skickade.
Som reVintage skrev så bör måste transformatorns sekundärlindning lastas rätt för att eliminera resonanser.
Det kan vara ett problem med parafeed koppling på linjenivå.
Men i ett utgångssteg så löser sig detta automatiskt då högtalaren lastar transformatorns sekundärlindning.
Det som är problemet där är ju snarare att man normalt använder en drossel med luftgap som Anodlast, som i princip fått ärva de brister man lyckats eliminera i parafeed utgångstransformatorn, nämligen läck kapacitansen.
Vad jag försökte säga var att den principen du visare i schemat borde vara väldigt bra i ett parafeed utgångssteg
Dvs CCS som Anodlast, och en parafeedkopplad utgångstransformator
/Pix
|
| Bardis |
Posted - 2010/04/01 : 17:53:24
Tanken är lockande att köra parafeed interstage med parafeed SE. Det borde låta sig göras med PP med.
Pix: Förutom fördelen med mer idealisk trafo kopplar man bort nätdelen med kondingen från trafon och bara kör växelströmssignalen genom den. |
| pix |
Posted - 2010/04/01 : 17:30:19
Hej Imperial
Missförstå mig inte, jag kör ju själv parafeed på utgången med 350H primärinduktans (inget luftgap och nickelkärnor) och det låter väldigt bra med lättdrivna högtalare.
Men jag ställer mig ändå frågan, varför låter det bra 
Jag menar,
"whats the point" när jag har en 30H anoddrossel, efterssom denna ligger principiellt parallellt med utgångstrafon i kopplingen jag länkade till ovan.
Den höga permiabiliteten på Nickelkärnan (utan luftgap) ger ju, som du säger, en väldigt hög primär-induktans. Därför kan antalet varv minskas, med följden att läck-kapacitansen minskas.
Men jag har i princip alla läckkomponenter i anoddrosseln i stället
Jag menar, Anoden ser ju inte om den lastas via parafeed OPT´n eller av Anoddrosseln. Och Anoddrosseln måste ju i princis vara byggd på samma sätt som en vanlig SE-OPT, men utan sekundärlindning
(Den skillnad jag möjligen ser är att en läckkapacitansen primär-sekundärlindning är borta i en Anoddrossel, men läckkapacitansen in-utgång kvarstår)
Jag vet att Erik A nämnde en gång att han inte såg poängen i parafeed.
Jag misstänker att det är just dessa tankegångar han hadde.
Det är därför jag fundrar på om inte en CCS som anodlast och en parafeed OPT är "det bästa av två världar"?
Mkt låg LF Anodlast (primärinduktans), och samtidigt väldigt låg läck-kapacitans.
Jag vet om resonemanget, att en induktiv anodlast lagrar energi som frigörs, men det kan man ju kompensera med lite kraftfullare nätdel 
Mvh
/Pix
[Edit] Förlåt Bardis . Jag läste om tråden från början och insåg att jag börjar styra den off topic.
Vet inte om det är någon som är intresserad att prata Parafeed utgångssteg, och vi i så fall skall starta en ny tråd
|
| Imperial |
Posted - 2010/04/01 : 17:00:12
Tjenare!
Parafeed har fördelen att man kan ta en pp trafo och köra i en se koppling och få hög primär induktans.
Induktansen i en se trafo minskar ju större luftgapet är.
Parafeed kan även andvändas i en koppling med mycket höga anod spänningar om man sätter kondingen först.
/ |
| reVintage |
Posted - 2010/04/01 : 14:05:05
Det är inte Dave som kommit på detta, det applicerades för många år sedan på Tango trafos av en japan vars namn jag inte minns. Men Dave har gått på djupet med tekniken.
Om du läser lite mer på hans forumet så ser du att man kommit fram till att det ska finnas ett luftgap, dock mindre, för att det ska fungera bra. Hela idén är att man ska kunna få högre induktans.
Det skulle aldrig fungera på en trafo typ 1676.
Tekniken används också när man bygger slutsteg med nät-toroider. Jag tror vi kallade den som "Eskilstuna-teamet" tog fram för Setor. |
| pix |
Posted - 2010/04/01 : 13:56:58
Precis som Lars skriver ovan. C1 och T1 utgör en resonanskrets vilket medför att kopplingen är väldigt kritisk för att inte bli knas
Jag spelar själv med ett parafeedkopplat 300B utgångssteg.
30H Anodlast
ca 4uF kopplingskondensator och ca 350H permalloy (55%Nikel) utgångstransformatorer, som påminner om detta:http://www.magnequest.com/diy/strain/diy_strain_schematic.htm
Jag tycker att detta låter mycket bra
Jag har ändå lekt med tanken att någon gång ersätta Anod-drosseln med en kaskodkopplad aktiv last, men behålla den parafeedkopplade utgångstransformatorn.
Detta borde ju ge extremt låga läckkapacitanser efterssom en parafeed utgångstrafo kan göras fysiskt mycket liten
Mvh
/Pix
|
| Bardis |
Posted - 2010/04/01 : 13:54:04
De där intactaudio har löst det på ett annorlunda sätt med en extera lindning på primären för att blansera upp strömmen så kärnan inte blir mättad. |
| reVintage |
Posted - 2010/04/01 : 12:58:15
Man inför istället en kondensator vilket inte alltid är välljudsbefrämjande.
Det var WE som började med den här tekniken på 20(?)-talet. Leta upp Lynn Olsons hemsida(nutshellhifi), där finns bra info om WE. |
| Bardis |
Posted - 2010/04/01 : 11:45:29
Här står bra förklarat med fördelarna med parafeed. http://www.raleighaudio.com/chapter_2.htm
I stora drag kopplar man bort nätdelen från trafon så bara signalen går genom den. Vilket gör att man kan använda en mer ideal trafo utan luftgap. |
| reVintage |
Posted - 2010/04/01 : 11:32:29
Om du ska köra ett 300B så kan bifilärt(1:1) vara juste, finns inte hos Lundahl, men hos Dave S. www.intactaudio.com" target="_blank">http:/www.intactaudio.com. Även Hammond har bifi(126) http://www.hammondmfg.com/124.htm. Räkna med att du behöver en bit över 60Vrms. |
| Ryssen |
Posted - 2010/04/01 : 11:21:44
Varför vill du använda parafeed istället för på "vanligt" vis?
Någon fördel? |
| Bardis |
Posted - 2010/04/01 : 11:19:16
Aha!
Datablad för LL1660: http://www.lundahl.se/pdfs/datash/1660.pdf
Där står max output vid 4,5:1 är 57V.
Lite skillnad!
Vad behöver ett utgångsrör typ 300B för input för max utstyrning?
|
| reVintage |
Posted - 2010/04/01 : 10:49:28
Man skulle kunna köra parafeed med ex.vis en LL1660Z (inget luftgap) men då är det nog bättre att köra på vanligt sätt och slippa kondensator. Fö kostar en 1660 och en 1676 ung. lika mycket.
Så här räknar du 1676 är kopplad 1:8 i specen:22V ut ger 22/8=2,75V in. Om du kopplar primärerna i serie 1:4 får du 5,5V.
Men i parafeed-fallet är det naturligtvis omvänt då vi kopplar 4:1 el. 8:1. I båda fallen max 22V in och 5,5 resp 2,75V ut. Med en 1674 får du ut 11V vid 2:1.
|
| Bardis |
Posted - 2010/04/01 : 09:31:03
Datablad: http://www.lundahl.se/pdfs/datash/1674.pdf
Var kan man utläsa max signalnivå?
Finns det inte trafos lämpliga för interstageparafeed? |
| Circlomanen |
Posted - 2010/04/01 : 09:30:38
Tack.
Parafeed är då att trafon ligger parallellt med röret och med en separat last, typ en konstantströmskälla/drossel/motstånd. Då förstår jag..
Mvh Johannes.
|
| reVintage |
Posted - 2010/04/01 : 09:15:18
Bardis!
Om du kollar maxsignal för en typisk trafo ex.vis. LL1674 så står det klart varför man inte använder sig av denna koppling som IT.
Fö lämnar Raleighs koppling en hel del övrigt att önska. Man bör inte lasta sekundären hårt om man vill att det ska låta bäst. Anledning till att Raliegh lastat hårt är för att minska resonansen längst ner. Med vettig last måste kondensatorvärdet ökas radikalt, till typ 30uF. Normalt returneras signalen via kodenstorn direkt till katoden
Det finns en mkt bra Excel-applikation att leka med på http://www.intactaudio.com/forum/viewtopic.php?t=316&sid=53930420b10ee94ac5d9e6d3d81b325d
Parafeed skulle kunna användas med en 3A5 preamp med 4:1 och skulle då ge strax under 12dB gain. |
| Bardis |
Posted - 2010/04/01 : 09:06:25
Här är en bild från Raleigh Audio. Den kanske känns igen från HF-projektet "Bästa sortens försteg"
 |
All Forums
Parafeed som interstage?
