| T O P I C R E V I E W |
| Senar |
Posted - 2021/03/27 : 17:42:02
Vad menas det med när en förstärkare tex har "de första 10 watten" i klass A?
Handlar det om hur hög volym man har, eller hur tung last den måste dra, eller är det bara en beskrivning på konstruktion? Jag förstår inte innebörden.
Mvh Enar |
| 17 L A T E S T R E P L I E S (Newest First) |
| Erik Andersson |
Posted - 2021/04/10 : 10:51:42
Ingen anledning alls! Det rör sig om så små strömmar i alla fall, dessutom går det knappt att utföra och om det mot förmodan skulle göras låter det nog för dj-ligt! |
| hifikg |
Posted - 2021/04/10 : 10:20:17
Finns det någon anledning att försteg inte ska gå i klass A? Energibesparing kanske, men ljudmässigt? |
| Erik Andersson |
Posted - 2021/04/10 : 09:18:22
Instämmer med Lampuradio jag har under min tid aldrig påträffat ett enda småsignalsteg som inte arbetat i Klaas-A. De olika förstärkarklasserna gäller endast utgångssteget och ingenting annat.
Vad gäller drivsteg så är det mer problematiskt med Klass AB2 jämfört med Klass-AB1. De flesta rörförstärkare på marknaden arbetar i dag i Klass-AB2. Vissa använder ett katodföljarsteg mellan driv och slutrör, detta medför bla att strömmotkoppling adderas till spänningsmotkopplingen och det kan vara svårhanterligt för musikåtergivningen, detta trots att det ser bra ut på testbänken! |
| A8 |
Posted - 2021/04/09 : 21:29:47
quote:
Tack för svar. Hittade fler texter här på forumet också.
Förstår ändå inte riktigt; kan man säga att förstärkaren jobbar i A om man spelar på väldigt låg volym men går över i AB när man krämar på
Om det är ett klass AB steg så är svaret ja. Om du har lättdrivna högtalare innebär det att du spelar "högre" i klass A jmf högtalare med lägre känslighet och samma steg så klart.
|
| lampuradio |
Posted - 2021/04/08 : 15:31:29
Nu är ju en CCS inte en känd storhet för mig, men ett drivsteg hanterar oftast mycket liten till låg effekt (nån W) och det finns ingen vinst att bygga ett drivsteg i klass AB(2). Om drivsteget är i push-pull (för att kunna lämna lite effekt) skulle jag ju absolut gissa att det ändå arbetar i klass A. |
| Ryssen |
Posted - 2021/04/08 : 11:49:28
Om vi pratar drivsteg då och jag använder en CCS är det AB2 då?
Eller drivsteget kanske alltid går i klass A? |
| Erik Andersson |
Posted - 2021/04/08 : 10:03:26
Flera utmärkta inlägg här! Men nu vill jag krångla till det ytterliggare. När vi talar om "klass AB" skiljer vi på Klass AB1 och Klass AB2. Dessa två arbetssätt skiljer sig väsentligt från varandra. Generellt kan sägas att AB1 är en sk autobiaskoppling oftast över ett katodmotstånd. AB2 däremot har fast bias ofta med separat strömkälla. Fördelen med AB2 gentemot AB1 är högre verkningsgrad men har även ett större motkopplingsbehov, vilket många anser är en stor nackdel. Själv föredrar jag i alla väder AB1 trots den lägre effekten. Dessutom kan det vara bra att slippa de eviga biasinställningarna som Klass AB2 medför. |
| lampuradio |
Posted - 2021/04/07 : 18:04:24
Det kanske förtjänar att nämnas, att de här olika modellerna för konstruktion av förstärkare, nästan enbart har med slutförstärkare att göra. Det handlar om energieffektivitet, till största delen. Småsignalförstärkare (alltså försteg och liknande) har traditionellt byggts som klass A spänningsförstärkare och det finns inget att vinna på att trixa med andra varianter. För slutsteg med större uteffekter blir det däremot intressant att titta lite på effektiviteten. Slutsteg i klass A är mycket ineffektiva. De drar lika mycket energi i tomgång som med full uteffekt. Klass AB och ännu mer klass B, har en låg tomgångsförbrukning och drar mer när man tar ut effekt. När det gäller rör är det också så, att med klass B eller AB kan man få mer uteffekt från en viss rörtyp än om man använder den i ett renodlat klass A steg, sannolikt gäller detta konstruktioner med transistorer också. Som kuriosa kan nämnas, att vissa portabla batteridrivna radioapparater med rör, använde slutsteg i klass B för att det sparade ström (så länge man inte lyssnade på full volym). |
| lampuradio |
Posted - 2021/04/07 : 09:55:22
Här finns en del (rörfokuserat) att hitta också. Visserligen är sidan riktad lite åt "gitarrförstärkare", men principerna är desamma...
http://www.valvewizard.co.uk/pp.html |
| Micke Y |
Posted - 2021/04/07 : 09:06:53
Vill man dyka djupare in i frågan så kan jag rekommendera Douglas Self bok i frågan - Power amplifier design
Micke |
| lampuradio |
Posted - 2021/04/07 : 09:01:07
@ soundbrigade: Precis. Önskar jag hade kommit på den kompaktare versionen själv :)
@ Ryssen: Klass B "finns", men det är inte vanligt när man vill ha välljud. Stora förstärkare (förr under röreran), flera hundra W till PA och modulationsförstärkare till större radiosändare, gjordes ibland i klass B. |
| Ryssen |
Posted - 2021/04/06 : 22:48:54
Är inte de allra flesta förstärkare klass AB,eller fins det rena klass B förstärkare?
Jag menar man ställer ju tomgångssrtömmen så den gåt i klass A en bit upp. |
| soundbrigade |
Posted - 2021/04/06 : 22:32:25
quote:
"Klass A" innebär att det/de förstärkande elementen (rör, transistorer) är aktiva inom ett vettigt (linjärt) arbetsområde under hela signalsvinget, dvs ingen klippning eller liknande.
Jag tolkar det så att en pushpull-förstärkares (misstänker att det frågan ursprungligen gällde) "pushande" och "pullande" element, rör eller transistorer, aldrig slutar leda. Dvs när pushelementet leder för fullt, leder pullelementet också (gissar att det rör sig om nån sorts biasström) och omvänt.
Om en förstärkare arbetar i klass A upp till en viss effekt måste ju det innebära att när det ena elementet ökar ström- eller spänningspåsläpp (effekt), leder det andra elementet men bara till en viss punkt.
Låter det vettigt? |
| lampuradio |
Posted - 2021/04/06 : 22:17:15
Det är från början en definition av förstärkartyper.
"Klass A" innebär att det/de förstärkande elementen (rör, transistorer) är aktiva inom ett vettigt (linjärt) arbetsområde under hela signalsvinget, dvs ingen klippning eller liknande. Hela signalen (+ och - perioder) bearbetas i det aktiva elementet. När det gäller slutsteg är klass A den enda möjligheten om man talar om single-end, eftersom hela signalen ska hanteras av ett rör/en trissa. De flesta småsignalsteg är klass A (operstionsförstärkare etc inte med i resonemanget här).
Ett slutsteg som görs i Push-pull konfiguration kan köras i klass A, då jobbar bägge slutrören/trissorna med hela signalen.
För att få högre verkningsgrad kan man designa ett slutsteg så att det går i klass B, då jobbar slutröret endast med drygt halva signalspänningen och är strypt under andra halvan. För ljud är detta oanvändbart i single-end, så dessa slutsteg måste göras som push-pull, där de två rören (motsv) jobbar med varsin halvperiod av signalspänningen. Det ger hög verkningsgrad, men är svårt att justera för bästa ljudkvalitet.
Ett mellanting är klass AB. Då jobbar slutrören (motsv) med mer än halva signalspänningen, men vid höga nivåer bottnar rören om varandra under delar av signalen. Det kan möjligen beskrivas som "Klass B under höga nivåer", men det är inte riktigt strikt enligt definitionen.
Att påstå att ett steg är "klass A men går över i klass AB vid hög nivå" är samma som ovan, men man har lagt tomgångspunkten för slutsteget så högt att steget jobbar med båda rören/motsv i linjärt område vid låg signalnivå, men att de bottnar om varandra när man driver steget hårdare.
Jag skriver om rör eftersom klassificeringen tillkom medan rör var den aktiva komponent man hade att jobba med. Principen gäller dock andra aktiva element också, men vi talar om linjära förstärkare här, inte nåt switchande klass D eller så.
Man kan också bygga slutsteg i klass C. Då är rören strypta tills de får insignal och leder mindre än 50% av perioden. Dessa används endast i avstämda förstärkare (slutsteg för radiosändare, typ).
Man väljer klass genom att sätta gallerförspänningen (bias) på en nivå som ger önskat arbetsutrymme för signalen. |
| Senar |
Posted - 2021/04/06 : 21:57:54
Tack för svar. Hittade fler texter här på forumet också.
Förstår ändå inte riktigt; kan man säga att förstärkaren jobbar i A om man spelar på väldigt låg volym men går över i AB när man krämar på eller har de mer att göra med om man kopplar in lättdrivna högtalare (eller både och). Jag förstår att begreppen är flytande typ. |
| peterh |
Posted - 2021/03/27 : 18:31:44
Klass "A" innebär att de aktiva elementen vare sig det är rör eller transistorer leder ström och deltar aktivt i att forma signalen.
Klass B innebär att två aktiva delar på signalen och hanterar var sin halvperiod, en gör de positiva delarna av signalen den andra den negativt gående delen. Om inte överlämnandet går perfekt får man s.k. övergångsdistorsion.
I klass AB leder bägge aktiva elementen vid små effekter men någonstans övergår de till att sköta var sin halvperiod.
Klass B är mycket effektivare än klass A , men behöver 2 aktiva för att kunna göra var sin halva. Har man 2 aktiva ( push pull) kan man välja att designa för att alltid vara i klass A men då det är ineffektivare så kan man inte få ut lika mycket effekt. Är det halvledare så får man bekymra sig om stora och heta kylflänsar.
Se gärna merlin blencoves beskrivning av push pull.
http://www.valvewizard.co.uk/pp.html
|
| Björn-Ola |
Posted - 2021/03/27 : 18:24:21
I klass B förstärkare levereras signalen som en variation runt 0, d.v.s när signalen passerar 0 vänder strömmen riktning, precis som växelströmmen i våra eluttag. Problemet är att transistorer bara kan leda ström åt ett håll, därför måste man ha transistorer för båda riktningarna och växla mellan dem. Detta leder till distorsion och sämre ljud. I klass A levererar förstärkaren alltid ström och signalen är en variation runt ett visst värde i stället för 0. Har man ingen signal blir all ström till värme. Detta är väldigt ineffektivt men ger bättre ljud då transistorn aldrig slås av och man slipper distorsionen när signalen passerar 0 eftersom den aldrig gör det i en ren klass A förstärkare. Ditt exempel är en förstärkare som man brukar säga gå i klass A/B. Den klarar att gå i klass A upp till 10W, när det krävs mer effekt slår den över till klass B. Det sker oftast i väldigt korta ögonblick och sägs inte påverka ljudet hörbart, så det är väl en bra kompromiss. Alla förstärkare utom de sällsynta rena klass A förstärkarna går i klass A/B. Tomgångseffekten kallas för bias och det man i ditt exempel skryter med är att den är ovanligt hög vilket väl förmodas ska ge bättre ljud, annars skulle de väl inte skryta om det.
Klass D är en helt annan princip. Fungerar i princip som en tyristor, här använder man pulser med en väldigt hög frekvens. Signalen moduleras genom att modulera längden på pulserna. Ju längre pulser, ju högre värde på signalen. Vid högtalarutgången filtrerar man bort den höga frekvensen för pulserna och man får då en perfekt analog signal som kan styra högtalarkonerna. Fördelen med klass D är en mycket högre verkningsgrad. D står inte för digital, klass D signalen går att skapa från en vanlig analog signal och då kan pulserna få vilken längd som helst. Informationen är analog, även om signalen är antingen på eller av. |
All Forums
Klass A?
