"iförd en blek uppsyn och med handen för pannan"
Dynamiska röster från Dynavoice?
Dynavoice (klickbar)
Stämmer påståendet att man lätt blir lite snorkig om man konstant navelskådar musik ur anläggningar som närmar sig nybilsbelopp? Visserligen brukar det ta ett tag att komma upp till sådana nivåer, och då oftast via en resa med lika många olika Hur och Varför som det finns ägare. Oavsett hur resan sett ut och var den burit så har alla gemensamt att de börjat någonstans. Alla har haft en instegsnivå. En lagom intresserad "Stereo-Svensson" har av naturliga skäl kanske varken vilja, motivation eller plånbok att lägga några månadslöner på en musikanläggning. För dem är det glada nyheter att instegsnivån hela tiden klättrar uppåt i kvalitet, samtidigt som prisbilden hålls kvar på en hälsosamt låg nivå. För "Nybilsklubben" är det å andra sidan nyheter som förmodligen skulle få hela sällskapet att ta sig för pannan om de bara visste till vilken nivå ljudstandarden kontra prisbilden stigit sedan deras senaste besök.
Jag säger inte att jag egentligen är mer informerad än någon annan i "Nybilsklubben". Den här insikten kom när jag av en händelse fick lyssna lite på en högtalare av nyare instegsmodell, och fann handen för pannan. Artikelns inledande fråga stod skriven i eldskrift på näthinnan och slutsatsen gick att läsa lika tydligt: Jag var bara tvungen att ordna hemlån för seriösare lyssning.
Dynavoice
Dynavoice ligger som högtalarmärke tillsammans med Proson och Qln under JWS International. En koncern som, med alla märken sammantaget och 25 år i backspegeln, fullkomligen vräker ut hifi på marknaden. Inställningen är överlag högst ödmjuk och de erbjuder vettiga och kompletta lösningar för ytterst rimliga summor. De "konstruerar högtalare för normala användare med normal kringutrustning att brukas i normala rum", enligt hemsidan. Något som kan liknas vid ett ställningstagande kanske? En hållning jag köper vilken dag i veckan som helst.
Några mail och samtal senare med Dynavoice fanns inga hinder för "hemlån för seriösare lyssning". Några dagar senare stod mycket riktigt, och på alla sätt exemplariskt, en samling kartonger i hallen.
DM-5 och DF-5 (klickbar)
DM-5/DF-5
Väl ute ur kartongerna sker en obligatorisk första inspektion som avslöjar att man sneddat några hörn och sparat några kronor på finishen. Faneret ser billigt ut och det är lite si och så i övergångar och skarvar. Plastbaffeln till diskanterna är inte heller direkt imponerande. De målade ytorna är dock helt klanderfria och skulle platsa en bra bit upp i prisklass. Ännu mer på imponatorsidan är att man gått hela vägen konstruktionsmässigt med MDF och interna uppstagningar, samt en dubbel bak- och frambaffel, vilket motverkar kabinettrörelser när elementen sätter fart. Elementen är svåridentifierade och gissningsvis något specialgjort för Dynavoice. Högst upp ståtar något för prisklassen så esoteriskt som en banddiskant. Strax under den, både positionsmässigt och frekvensmässigt, tar något så ovanligt som en tvåtums softdome-diskant vid. Märkvärdigheterna fortsätter när vi hittar bas-/mellanregister och finner, för prisklassen, exotiska kevlarbasar om 5,25 tum. Golvmodellen DF-5 har ordentliga basportar både på bak- och framsida. En skumplugg erbjuds i valfri port för bättre anpassning till verklig placering och rum. Stativmodellen DM-5 har porten bak och saknar alternativet med skumplugg. Terminalerna är visserligen funktionella och tar banan, gaffel och skalad kabel men känns som en budgetvariant. En bygel ovanför terminalerna överraskar dock positivt med inställning/anpassning av mellanregister med några decibel upp eller ned genom att helt enkelt flytta bygeln handgripligen.
Det är bara att konstatera att om det överhuvudtaget skall låta musik om högtalare i detta prissegment så måste man hitta lösningar som inte kostar eller lägga pengarna där de gör störst nytta. Något som kanske bekräftas av min yttre besiktning. Med det avklarat återstår bara ljudbiten och jag är mer än nyfiken på om Dynavoice lyckas trolla fram välljud ur dessa högtalare.