| Author |
 Topic  |
|
Jooooon
Member
215 Posts |
 Posted - 2005/10/12 : 19:34:50
|
Jag har sett och hört att man sätter drosslar i nätdelar.
Vad är det som händer när man gör detta?
I vilka nätdelar lämpar det sig?
Finns det olika konfigurationer?
Mvh J. |
Livet är inte helt fel egentligen... |
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2005/10/12 : 22:30:47
|
1: Genom att sätta in en komponent (drossel) med låg DC-resistans och hög AC-impedans filtrerar man bort brum och störningar med minimalt spänningsfall.
2: Där strömmen som dras är relativt konstant. Bra i klass A förstärkare, mindre bra i klass AB till exempel.
3: Ja, drosselingång och kondensatoringång.
Med det menas vilken komponent som sitter närmast likriktaren, drossel eller kondensator. De två konfigurationerna uppför sig olika och ger olika utspänning vid samma inspänning. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
 |
|
|
Jooooon
Member
215 Posts |
Posted - 2005/10/12 : 23:14:09
|
Tack för svaret!
Då vet jag alltså att det inte lämpar sig med drosslar i nätdelen i mitt framtida bygge med hypexmoduler.
Men det kanske kan lämpa sig i ett framtida försteg? |
Livet är inte helt fel egentligen... |
|
|
|
gammelnalle
Member
617 Posts |
|
|
Circlomanen
Semesterfirare
9880 Posts |
Posted - 2005/10/13 : 08:53:48
|
quote:
Då vet jag alltså att det inte lämpar sig med drosslar i nätdelen i mitt framtida bygge med hypexmoduler.
Jo! Det passar ypperligt med en 22000 mF konding, en 1 mH drossel och en till 22000 mF konding som nätdel till Hypex moduler. (dubbla upp det för minus-sidan om den behöver en bipolär närdel)
Om inte annat så stoppar den en hel del skiit från att leta sig ut genom nätdelen och in i nätet och in i riaat eller CD spelaren eller förförstärkaren osv... |
Edited by - Circlomanen on 2005/10/13 08:54:49 |
|
|
|
Bernt Jansson
400.000-klubben
19763 Posts |
Posted - 2005/10/13 : 15:10:49
|
Sätt i så fall några drosslar med små värden direkt efter likriktarna också, jag menar om ni ska köra jättestora kondingar. Tar bort spikar.
|
MVH Bernt Mitt system
"Det enda man kan vara praktiskt taget säker på är att en rak tonkurva alltid är fel." - Ingvar Öhman
Jobbar för Jorma Design och gillar bashorn
|
|
|
|
Jooooon
Member
215 Posts |
Posted - 2005/10/14 : 07:37:33
|
Kondingar har jag redan köpt några stycken. Jag hade tänkt att använda 10000 uF Rifa + 3*2200 uF Aerovox till varje matning och modul.
Är det en bra ide att koppla:
Likriktare --- liten drossel --- Rifakonding --- 1mH drossel - 3*2200 uF Aerovoxkondingar --- modul ?
Bernt: I så fall, hur små värden?
Var hittar jag drosslar med låg resistans? Har tittat på elfas drosslar på transformatorkärna, finns det med lägre resistans? (och billigare?  )
Är det lönt att försöka tillverka drosslarna själv?
Mvh J. |
Livet är inte helt fel egentligen... |
|
|
|
peranders
Member
2456 Posts |
Posted - 2005/10/14 : 11:23:42
|
| Om du bygger ett vanligt klass AB slutsteg så är det tveksamt att det gör någon nytta med drosslar. Det är extremt ovanligt ska du veta. Drosslar är dock inte helt ovanliga i rörsteg men mest av anledningen att PSRR är låg i rörsteg (god filtering önskas) och att stora högspända lytar är dyra och stora. Rörsteg går ofta i klass A med konstant ström som dessutom inte är så stor. Drosslarna därför kan göras med hög induktans (vi pratar om Henry) och utgöra en väsentlig komponent i glättningen. Har jag rätt, Bernt? |
/Per-Anders eller P-A |
Edited by - peranders on 2005/10/14 11:25:13 |
|
|
|
UrSv
Member
2786 Posts |
Posted - 2005/10/14 : 11:55:56
|
| Anledningen till att det är ovanligt i Klass AB-förstärkare med halvledare (eller Klass D) är ju att det strider mot gängse rekommendationer och är förenat med en hyggligt stor risk att det blir rejäl pannkaka av hela nätdelen och att saker och ting brinner upp. För Klass A är det helrätt och att rekommendera. För en nätdel med dynamisk last bör veta EXAKT vad som händer och hur innan man ens funderar på drosslar. I min mening. |
Edited by - UrSv on 2005/10/14 11:57:10 |
|
|
|
Circlomanen
Semesterfirare
9880 Posts |
Posted - 2005/10/14 : 12:26:16
|
quote:
Anledningen till att det är ovanligt i Klass AB-förstärkare med halvledare (eller Klass D) är ju att det strider mot gängse rekommendationer och är förenat med en hyggligt stor risk att det blir rejäl pannkaka av hela nätdelen och att saker och ting brinner upp
Kan du förklara det där lite bättre?!?
Jag har haft drosselfiltrering i ca 10 olika förstärkarprototyper och eventuell rök som kommit ur dem har varit pga kortslutning, aldrig pga drosslarna. Man kan kanske förlora nån watt i max uteffekt men ljudkvaliten ökar dramatiskt.
Ingen förstärkare förlorar på att slippa RF skräp och brum på matarlinjen.
Det är ju tillochmed så illa att folk upplever förbättringar med power conditioners, isolertrafos mm fast cd spelare och försteg ofta innehåller aktiv spänningsregulering.
Tänk då på fördelarna att städa upp nätdelen som oftast är direktkopplad till dina högtalare!
Mer Henry till audiofilerna!
quote:
Det är extremt ovanligt ska du veta.
Jaa, så är Krells reference produkter i svenska hem oxå. Då måste de enligt ovanstående logik vara dåliga.
Låt inte "ovanlig" skrämma dig. "Ovanlig" är oftast ett ekonomiskt övervägande i komersiella produkter för att få mer lönsamhet. |
|
|
|
Jax
Member
667 Posts |
Posted - 2005/10/14 : 12:29:52
|
Det fungerar i allmänhet bra med drossel i rörsteg som går i AB om dess induktans inte är alltför stor. Skillnaden i ström mellan tomgång och full uteffekt är ganska liten och kondensatorn efter drosseln tar det om den är stor nog.
Störst nytta gör dock en drossel på matningen mellan ingångsstegen och slutsteget.
|
/Janne
Rörfreak och snål smålänning i blodet.
|
|
|
|
UrSv
Member
2786 Posts |
Posted - 2005/10/14 : 12:55:18
|
I rörsteg är det inget konstigt.
Såvitt jag har förstått det så innebär en dynamiskt last med stor skillnad i strömförbrukning en risk för att man åstadkommer stora skillnader i spänningen från matningen. Högfrekvent rippel minskar kanske men vid stora strömuttag kan man få olika spänningar på plus och minus och på det sättet hamna i svårigheter med självsvängningar etc i steget vilket då potentiellt kan innebär rykande förstärkare. En typ av rail-pumping om man så vill. Om man noga planerar och dimensionerar sin nätdel och dessutom har en stabil förstärkare så kan det ju vara hyggligt ofarligt. Jag lyssnar dock på varningarna och undviker drosslar för Klass AB i halvledarförstärkare. Precis som jag uppfattat de rekommendationer jag läst från världens stora konstruktörer.
Alla gör naturligtvis som de vill efter sin egen övertygelse. |
|
|
|
Jooooon
Member
215 Posts |
Posted - 2005/10/15 : 10:05:24
|
Det tog visst lite fart i tråden.
Jag har precis läst om induktans på Fysikum och har hört vilka följder det kan få i exempelvis ihoparullade kabelvindor som belastas. Jag förstår att jag har anledning att vara försiktig.
Finns det några andra knep man skulle kunna ta till i en nätdel för ett transistorsteg för att rena upp spänningen?
Mvh J. |
Livet är inte helt fel egentligen... |
|
|
|
Circlomanen
Semesterfirare
9880 Posts |
Posted - 2005/10/15 : 12:27:27
|
En kapacitans multiplikator simulerar ENORMA kondensatorbankar men till en bråkdel av priset. Det funkar oxå fint och ger lägre serieresistans än drosslar. Jag har provat det i en klass A/B konstruktion med stora ljudmässiga vinster som resultat.
http://sound.westhost.com/project15.htm |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2005/10/15 : 12:54:17
|
Termen "kapacitansmultiplikator" känns enligt mig lite krystad, vad jag kan se handlar det bara om en en ostabiliserad serieregulator som skär bort brummet från nätdelen.
Därmed inte sagt att det skulle vara något fel på den kopplingen, jag har också använt den och det har fungerat bra. |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Circlomanen
Semesterfirare
9880 Posts |
Posted - 2005/10/15 : 14:47:22
|
"Kapacitansmultiplikator" kommer från att man multiplicerar kapacitansen med hjälp av en transistors strömförstärkning.
Det är inte en regulator då man inte har en fast spänningsref eller någon given spänning alls. Det är ju egentligen bara en väldigt effektiv glättning om man vill vara petig.
En TIP141 darlington och 4700 mF motsvarar ca 500 st 4700 mF kondingar. Det blir en lite lättare och billigare lösning. |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2005/10/15 : 15:15:34
|
Mja...
Visst blir det en effektiv filtrering, men i slutändan består den av att man kapar topparna på brummet istället för att fylla igen dalarna så att säga.
En kondensator lagrar som bekant energi, det gör inte en transistor.
Man har väl någon volts spänningsfall över kretsen vill jag minnas, det borde vara där brummet försvinner.
Klämmer man in en zenerdiod mellan transistorns bas och jord så har man en vanlig serieregulator, utan zenern har man en "oreglerad regulator" 
Eller så kan man se det så här: Koppla bort spänningen in till kretsen och fortsätt spela musik, kondingen håller ju spänningen uppe en stund. Kommer då en 4700uF med en TIP141 att spela lika länge som 500st 4700uF:are?
Fast skitsamma egentligen, oavsett HUR kretsen fungerar så vet vi ATT den fungerar.
Det finns några små finneser också som kan komma till hands, dels kan man använda "multiplikatorn" till att sänka en lite för hög matningsspänning till en krets, bara att ändra et motstånd, sen kan man nog få en viss mjukstart också om man fipplar lite med kondensatorvärdena.
När det kommer till högfrekventa störningar t.ex. från nätet eller likriktarna tror jag dock att en drossel gör ett bättre jobb.
Inget som säger att man inte man köra båda delarna förstås.
|
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Circlomanen
Semesterfirare
9880 Posts |
Posted - 2005/10/15 : 15:54:20
|
quote:
När det kommer till högfrekventa störningar t.ex. från nätet eller likriktarna tror jag dock att en drossel gör ett bättre jobb.
Inget som säger att man inte man köra båda delarna förstås.
 Henry är bra att ha! |
|
|
|
Fuling
DIY-Harry 2006, 200.000-klubben
7954 Posts |
Posted - 2005/10/15 : 16:04:18
|
quote:
Henry är bra att ha!
Henry ger lugn och ro åt stressade nätdelar...! |
"För mig påverkar inte priset kabelns elektriska egenskaper och därmed deras påverkan på ljudet" |
|
|
|
Jooooon
Member
215 Posts |
Posted - 2005/10/16 : 18:14:08
|
Tittade igenom sidan om kapacitansmultiplikatorn, verkar intressant! Läste att den var gjort för klass A förstärkare, men att den även gick att använda till klass AB också om man byggde om den lite. Då borde den väl gå att använda till mina ucd 400 också?
Har jag förstått saken rätt så kommer jag att behöva andra kondensatorer på in och utgången, jag kommer att behöva andra effekttrissor samt justera värden på några motstånd.
Stämmer det?
Mvh J. |
Livet är inte helt fel egentligen... |
|
|
|
Circlomanen
Semesterfirare
9880 Posts |
Posted - 2005/10/16 : 19:16:16
|
Japp!
22000 mF konding direkt efter likriktaren är en bra början.
2-5 st IRFP250/IR med 0,22 ohm sourcemotstånd för strömdelning istället för en TIP141. Sätt en konding på 4700 mF direkt till 300 ohms gatemotstånd på gatarna till fetarna.
Ett 1000 ohms motstånd från rail ned till den kondingen och en 20 k pot ner till jord att ställa spännings droppet över kretsen med. Allt följt av minst 10000 mF till förstärkarmodulen.
Om du har en bra trafo och likriktare så kommer kretsen filtrera som ett par fem Farad eller så.
Du borde ha brum och brusnivåer på millivolt vid 400 watt ut i högtalaren. Kan aldrig vara fel. 
Johannes. |
|
|
|
Jooooon
Member
215 Posts |
Posted - 2005/10/16 : 22:55:35
|
Nu ska vi se här!
jag har 2 stycken 500 va trafos, ganska kraftiga likriktarbryggor, 4 stycken PEH 169 på 10000 uF, samt 12 stycken aerovox på 2200 uF.
Tanken är att det ska bli 2 monosteg. Klarar jag mig med de kondingar jag har då? Dvs, 10000 uF på ingången samt 3*2200 uF på utgången per modul? Modulerna är ucd 400.
Mvh J.
|
Livet är inte helt fel egentligen... |
|
|
|
UrSv
Member
2786 Posts |
Posted - 2005/10/16 : 23:08:58
|
| Det blir alldeles utmärkt. |
|
|
|
esl
Upptäckare! Mästar-Harry 2007, 200.000-klubben
2578 Posts |
Posted - 2005/10/17 : 21:00:45
|
Dela upp frågan i två delar:
1. Spole som glättning = lagring av energi
2. Spole som EMC störundertryckning efter likriktare.
1. Spole för att lagra stora mängder energi så som man gör i rörförstärkare är inte så aktuellt i ditt fall då det är en mycket dyr lösning som heller inte fungerar så bra till en klass-D förstärkare som drar variabel ström. visst kan du ha några mH utan att det är för dyrt. Ha bara den största delen av kapacitansen EFTER spolen, så att du har Elektrolyterna att plocka ström ur (glöm inte att avkoppla lytarna med plastfilm och/eller OS-CON.
2. Direkt efter likriktaren sätter du en spole som tar bort de ström spikar som du alltid får i en fin nätdel med mycket kapacitans och låg inre resistans. I spikarna kan du ha hundra Ampere om än i mycket korta tider. Dessa spikar inducerar magnetfält som du lätt kan mäta upp med en liten spole (antenn)som du kopplar till oscilloscopet.
Koppla nu två spolar (0,2-1 mH) efter likriktarbryggan och innan kondensatorbanken (en på + sidan och en på - sidan) och mät störnivån !!!
Det talar för sig själv!
Du har samma utspänning på kondensatorbanken men du har mycket mindre HF störningar !!
Sedan kan du ha en lite större spole (några mH) mellan första och andra kondensatorbanken också och ser du bara till att du har minst 5000uF efter den sista spolen så har du en mycket tyst nätdel.
/esl
|
Innovare necesse est.
Det är ännu häftigare utan baffel. |
|
|
|
avr7000
Harry-vinnare 2004
845 Posts |
Posted - 2005/10/19 : 19:27:05
|
Esl...
Hur är det med mindre spolar...
Jag har några 50µH liggande (stor ferrit och grov tråd )
Skulle dessa göra någon nytta mellan likriktarbrygga och kondensatorerna (förutom att se sexig ut då )???
Mvh
/Stefan |
Mina pryttlar
http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=12665 |
|
|
|
Circlomanen
Semesterfirare
9880 Posts |
Posted - 2005/10/19 : 20:35:58
|
quote:
Hur är det med mindre spolar...
Jag har några 50µH liggande (stor ferrit och grov tråd )
Skulle dessa göra någon nytta mellan likriktarbrygga och kondensatorerna (förutom att se sexig ut då
Ursäkta att jag svarar på detta trots att jag kallar mig Circlomanen.
Det är mums mums att sätta små ferriter med lågt DCR och ganska låg induktans direkt efter bryggorna. Gärna på både jord och pol då man inte vill ha en massa RF skräp nånstans i sina ädla hemmaknåpade konstruktioner.
Induktans är väl så gott som alltid bra, men som allt annat så bör det väl optimeras till tänkt applikation. |
|
|
|
Topic |
|
All Forums
Teknik och DIY
New Topic
Topic Locked
Printer Friendly