Print Page | Close Window

Utgångdtrafar från TV-apparater. Bra?

Printed from: HiFiForum.nu
Topic URL: http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=81108
Printed on: 2024/10/07

Topic:


Topic author: Bardis
Subject: Utgångdtrafar från TV-apparater. Bra?
Posted on: 2010/08/27 11:01:24
Message:

Går det göra något så när bra slutsteg av utgångdtrafar från TV-apparater?

Funderar på att använda rören PCL82 eller ECL82 i en minimalistisk konstruktion.

Replies:


Reply author: Lord
Replied on: 2010/08/27 18:36:50
Message:

TV trafos och pcl82 var det jag byggde min första "HiFi" förstörkare med rör av.
då tyckte jag att det lät så pass bra attden fick hedersplats i lysningsrummet, och fulständigt snöade in på rörförstärkare.
Någon "highend" blir det försås inte, med det har du nog räknat ut själv. har du trafona och tycket det är kul att bygga så ser jag ingen anledning att låta bli.
Vad är det för trafos föresten ?


Reply author: soundbrigade
Replied on: 2010/08/27 19:39:02
Message:

Jag har stött byggen där det använts trafar från (Tandberg) stereobandspelare.
Som Lord säger, förvänta dig ingen HighEnd, men om du accepterar att frekvenskurvan faller av vid 100 Hz och du kanske inte får mer kräm än 2-3W per kanal - Go for it!

Skulle vilja tillägga att en sådan här liten ministärkare kan tom låta betydligt renare än dyra (transistor)förstärkare.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/08/27 19:39:08
Message:

Trafarna kommer från en Luxor-TV


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/08/27 20:49:16
Message:

Om jag hittar en lämlig nättrafo får vi se vad det blir. En simplicimojäng.


Reply author: Ryssen
Replied on: 2010/08/27 21:10:35
Message:

Och jag byggde min första rörstärkare med 6550 och uttrafos från en gammal bordsradio.Som sagt jag tyckte det lät bra då,men det hadde nog inte låtit lika bra nuförtiden..


Reply author: manw
Replied on: 2010/08/27 22:36:08
Message:

I brist på lämplig nättrafo, så kan du ju använda 2st 12V transformatorer. Transformera ner till 12V koppla 2st 6,3V glöd i serie (2st ECL82). Den andra trafon får transformera upp igen, blir kanske kring 300V - den spänning du tappar i filtreringen, kanske 280V. Funkade kanonbra i ett rörförsteg jag byggde.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/08/27 23:24:33
Message:

Ja två 12V trafar är billigt och bra. Hade behövt drosselingång på dem.


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/08/28 13:23:11
Message:

Precis som Lord så byggde jag min första rörstärkare med PCL82 och TV-trafos, mina trafos var nog inte ens avsedda som ljudtrafos utan hörde vad jag förstått hemma i vertikalslutsteget eller liknande. Funkar dock bra, lyssnar fortfarande på det bygget ibland.

Ang. att koppla trafos rygg mot rygg för att få fram både glöd och högspänning så funkar det bra och man kan få fram vilken högspänning man vill upp till 230VAC genom att använda trafo med en annan sekundärspänning i andra positionen.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/06 20:05:27
Message:

Fick trafarna i dag. Små och söta.





Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/06 20:07:12
Message:

Det visade sig att de är avsedda för PCL85!

Funderar på något sådant:


Reply author: Bernt Jansson
Replied on: 2010/09/06 23:31:07
Message:

Brukar inte såna trafar vara parafeed? Jag har nåt liknande liggande som satt i en bandspelare jag slaktade en gång.


Reply author: pix
Replied on: 2010/09/07 07:54:18
Message:

Ser ju nästan ut så med tanke på vax-kondingen som sitter monterad.
Bardis, kan du mäta primär-induktansen på trafon?
Detta borde ge en fingervisning om den har luftgap (anod) eller ej (parafeed).
/Lars


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/09/07 08:00:05
Message:

Tveksam till att det skulle vara en parafeedtrafo, har skruvat sönder en massa gammalt skrot utan att nånsin stöta på en sån koppling. Kolla värdet på kondingen, ofta sitter det en på någon nF eller så rakt över primären i gamla apparater har jag sett.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/07 12:13:49
Message:

Det står 5000pF på kondingen. Det sitter även ett motstånd i serie med kondingen.

Kan testa att mäta induktansen med IMP-högtalarmätprogrammet.

Borde man inte kunna se om det finns luftgap på en E-kärnetraf? Eller sitter gapet på mittbenet i E-kärnan?


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/09/07 12:58:10
Message:

Hej Bardis!
Mät omsättningstalet. Lite viktigare än induktansen.


Reply author: pix
Replied on: 2010/09/07 14:06:32
Message:

quote:
Borde man inte kunna se om det finns luftgap på en E-kärnetraf? Eller sitter gapet på mittbenet i E-kärnan?

Man brukar lägga alla "I" i ena kanten om trafon har luftgap. Men plåtkapslingen gör ju att du ser bara de två yttre laminaten.
Bryter du bort bottenplåten kan du ev. se om det enbart är ryggen på "E"-laminaten i botten, dvs luftgap, men då sabbar du ju trafon, dvs inget bra.

Lars,
Med "omsättningstalen", menar du lindningsförhållandet?
Är inte det likartat oavsett om det är en parafeed eller anod-trafo?
Jag tänkte mest för en grov uppskattning så här:
Några Henry på en OPT av denna storlek och typ => Anodtrafo med luftgap
Flera tiotals henry på en OPT av denna storlek och typ => Parafeed OPT utan luftgap
/Lars


Reply author: Lord
Replied on: 2010/09/07 14:43:33
Message:

Jag tyckee mig kunna se att det är en Luxor TU-129 , en helt vanlig SE trafo satt i tv tillmamans med PCL82, ca 30-35mA i slutsteget. Omsättning ~5.5-6K:8Ohm.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/09/07 15:41:28
Message:

quote:
menar du lindningsförhållandet


Detta definieras ofta som omsättningstal.

Impedansomsättning är vanligt i det andra fallet.

Men det finns säkert många liknande uttryck.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/07 16:31:49
Message:

Oj! Här finns det kunskaper om specifika TV-modeller Lord.

Det står faktiskt T-U 129 på trafon.

Har du papper på dessa trafar?

Enligt uppgift satt de tillsammans med PCL85.


Reply author: Lord
Replied on: 2010/09/07 17:56:58
Message:

Nä nå papper har jag inte , kanske att jag har nå luxor scheman kvar...
att det satt pcl85 som LF steg tvivlar jag på , men jag kan ha fel.
Har du P/ECL85 så bygg med dem, det blir säkert lika bra.
Om du är intresserad så var det de här schemat jag utgick i från, många förändringar dock. http://www.bonavolta.ch/hobby/images/audio/ecl82_2.gif
Det är från en byggbeskrivning publicerad av Mullard .


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/07 18:32:24
Message:

Schemat är väldigt likt det jag postade. Men nätdelen är med och inkluderar liriktarrör.
Skall man använda likriktarrör eller en fördröjningskrets till anodspänningen?


Reply author: soundbrigade
Replied on: 2010/09/07 18:34:14
Message:

Behöver du några ECL85:or har jag (ryska).


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/09/07 19:13:11
Message:

Kollar på triodkurvorna för ECL85 och med 5,5-6k anodlast hade jag nog provat att lägga arbetspunkten vid sisådär 220V A-K och -23V på gallret, det ska ge 30-35mA anodström. Rent praktiskt 680R katodmotstånd och ca. 250V B+ alltså.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/07 19:27:45
Message:

Då har man 72 volt att bränna upp i glättningen.


Reply author: Lord
Replied on: 2010/09/07 19:56:07
Message:

någon fördröjning till högspänningen behöver du inte. sen skall du inte tappa 72V i glättningen, försök att tappa så lite som möjligt, det förutsätter att du använder en drossel.


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/09/07 20:11:04
Message:

CLC-filtrering med en ganska rejäl drossel och en liten PiO-konding i första position borde bli bra, spänningen justerar man genom att ändra värde på första kondingen.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/07 20:30:43
Message:

Tanken var att hålla kostnaderna nere och helst använda sådant som finns på hyllan.

Har en lysrörsdrossel på hyllan. Kan det funka?


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/07 20:34:28
Message:

quote:
någon fördröjning till högspänningen behöver du inte.


Måste man inte på något sätt se till att glöden blir varm innan anodspänningen slås på?

Använder man regulator i glöden blir den snabb. Men med CRC-filtrering kan förhållandet bli det omvända.


Reply author: Imperial
Replied on: 2010/09/07 20:45:38
Message:

Tjenare!

"Lysrörsdrosslar" är inte avsedda för DC men det kan funka ändå.
Frågan är om vilken filtrering som är effektivast.
Om du kör grus så kan du ha större konding direkt efter likriktaren men kör du med rör får du lite fördröjning på B+ å kan inte ha en stor konding direkt efter likröret
I detta fallet så är det inga problem med å köra grus med hyffsat mycket kondingar åsså pang på anoderna.

om du får högre B+ så kan du kompensera det med ett högre värde på katod motståndet så att du får den tänkta anod förlusten.
Du kommer inte att hamna på samma belastnings linje men tillräckligt nära för att det ska rocka

Om du sedan inte är nöjd med ljudet så är det bara att peta in större motsånd nån stans i nätdelen så får du den tänkta spänningen men då eldar du upp en del effekt i motståndet eller köra på Fuling's förslag om att styra "belastningen" på likriktarn med en liten konding.
Då kan du få mellan 0,9-1,414ggr AC att jobba med till B+

/


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/09/07 21:02:56
Message:

Sympatiserar fullt ut med principen att bygga små rörsteg av sånt man har liggande på hyllorna (det har varit ett av mina huvudsakliga nöjen de senaste tio åren...) men jag vill nog ändå hävda att en ordentligt drossel till nätdelen är en bra investering. Ska man göra som jag föreslog och sänka spänningen med hjälp av reaktansen i drosseln så bör man välja en som tål lite mer ström än vad steget beräknas dra.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/09/08 06:42:51
Message:

Hej Bardis!

quote:
minimalistisk konstruktion


Helt rätt man får inte glömma bort att detta är ett litet "busbygge"!

quote:
Måste man inte på något sätt se till att glöden blir varm innan anodspänningen slås på?
Använder man regulator i glöden blir den snabb. Men med CRC-filtrering kan förhållandet bli det omvända.
[quote]

Du behöver varken likriktad glöd, fördröjningskrets för att det ska fungera utmärkat.

[quote]Tanken var att hålla kostnaderna nere och helst använda sådant som finns på hyllan.
Har en lysrörsdrossel på hyllan. Kan det funka?


Inte heller behöver du ngn drossel(håller med Fuling om att det normalt är det bästa) för att bygga en bra förstärkare på den här nivån. Du kan få det tillräckligt brumfritt om du har lite B+ att offra.

En 10H drossel har en reaktans på ca 3kohm vid 50Hz och naturligtvis det dubbla vid 100Hz.

Dessutom helt meningslöst att likrikta glöden. I en RIAA/preamp kan det vara befogat men inte här.




Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/08 07:43:09
Message:

Busbygge är ett bra uttryck.

Kan simma lite i PSU-designer. Synd det inte går att simma med regulatorer.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/10 10:34:29
Message:

Hur mycket kräm behöver man för att använda LM317 som strömregulator?

Tumregeln är att regulatorn behöver 3V för att kunna regulera spänningen. Men det verkar inte stämma vid strömreglering. Den verkar behöva fler volt att regulera med. Förstår inte riktigt matematiken bakom. Kan någon upplysa mig?

Gar hittat billiga 15V trafar. Teoretiskt funkar det till 18V glöden. MEN???? Det finns ju 18V-trafar med men de kostar mer pengar.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/09/10 11:46:11
Message:

Hej Bardis!
Är det glöden du ska reglera? Isf är det fullständigt onödigt för brummets eller återgivnings del då detta inte är ngn DHT.

En annan sak om du vill ner spänningen men man kan lika gärna köra med effektmotstånd. Med två seriekopplade 6,3V-rör (ECL82, 85, 86) och 15V AC så blir det ju bara dryga två volt att elda upp......

Om du har P-varianten och likriktar 15V så lär du hamna i stort sett spot-on eller strax över. Även här är ett ev. serie-motstånd helt OK.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/10 12:25:11
Message:

Kör man med mycket effektmotstånd på glöden så får man en längre fördröjning. Då blir det nödvändigt med rörlikriktning eller relä med fördröjning.

Ang. rören så har jag ett par PCL85. PCL-rör verkar vara lättare och billigare att få tag på dessutom.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/09/10 14:12:48
Message:

Du behöver inte slösa energi och pengar på fördröjning. Det finns hur många förstärkare som helst som är befriande från sånt här och det funkar problemfritt.

Glöm inte heller att det är ett busbygge.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/10 19:17:54
Message:

Well! Blir 18V-trafarna. Sedan kan man köra med CRC till glöden och lägga lite mer C och R på högspänningen för att få tidsfördröjningen på rätt sida. Arbetspunkten väljer man efter vilken B+ man får.
Busenkelt!? Tiden utvisa hur Bra det blir.


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/09/10 19:33:19
Message:

Ett annat alternativ är att fixa högspänningen med hjälp av en kapacitansmultiplikator. En mosfet, ett par dioder och några motstånd och kondingar så har du uppstartsfördröjning, rippelfiltrering och spänningsreglering i ett utan att behöva ha en massa resistans i serie med matningsspänningen.


Reply author: pix
Replied on: 2010/09/10 19:38:44
Message:

Bardis,
Upp med en skiss så vi får se hur du tänkt
/Lars


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/10 19:39:56
Message:

Hur ser en sådan kapacitansmultiplikator ut? Hur räkanar man ut lämliga värden?

Lite återkoppling kanske vore bra. Med tanke på att trafarna inte är hi end.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/11 17:42:23
Message:

Funderar på att byta rör. PCL85 verkar vara ganska ovanliga.
PCL82 eller ECL82 är vanligare. Verkar vara samma värde på utgångstrafon.
Svalander säljer PCL82. Har sett en del på tradera åxå.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/09/11 23:19:58
Message:

quote:
Verkar vara samma värde på utgångstrafon

Kom du fram till impedansen?


Reply author: pix
Replied on: 2010/09/12 07:45:17
Message:

Bardis

quote:
Hur ser en sådan kapacitansmultiplikator ut? Hur räkanar man ut lämliga värden?

Har aldrig provat själv, men här finns lite info:
http://en.wikipedia.org/wiki/Capacitance_multiplier
Ger en "dynamisk" kapacitans som är C multiplicerat med BTJ-trissans Beta

Det jag annars gillar är en FET (Ixys) och ett VR-rör till jord som denna (CCS-1 och OD3).

Detta är ju alltså en väldigt elegant shuntregulator
Lite mer komponeneter (1 FET, 1 VR-rör och två motstånd) men det är billiga delar.
VR-röret lyser dessutom i lila, så detta kan ersätta lysdoden i fronten

Kanske lite overkill i ett "busbygge"?
/Lars


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/12 09:44:14
Message:

Pix mycket intressant. Skall läsa noggrant.

reVintage: Håller på att rigga den gamla släpbara(Den första generationens bärbara datorer) datorn med DOS installerat. Det är den enda datorn mätprogrammet fungerar på. Hoppas det startar.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/12 15:46:26
Message:

Verkar inte få några tillförlitliga värden av induktansen på utgångstrafarnas primär. Det värde jag får är på 8,6H.

Jämförde med Lundahl-järn med betydligt högre induktans. De verkar hamna utanför mätområdet.
Högtalarspolar verkar funka att mäta.


Reply author: pix
Replied on: 2010/09/13 09:51:36
Message:

quote:
Verkar inte få några tillförlitliga värden av induktansen på utgångstrafarnas primär. Det värde jag får är på 8,6H

Nja, är du säker att detta inte är korrekt?. Jag hadde nästan gissat på något sådant för ett par SE-trafos av denna typ.

Jag har använt gamla vintage SE-trafos som drosslar i nätdelen på mitt "Denchi"-försteg:

Dessa är på 5 Henry och ca 20-30mA

/Lars


Reply author: hoktuna
Replied on: 2010/09/13 16:52:01
Message:

Jag har några ecl82 samt ecl84,man kanske ska testa o knåpa ihop nåt.


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/09/13 16:54:14
Message:

8,6H är ett helt rimligt värde för primärinduktansen på så här små trafos.


Reply author: Lord
Replied on: 2010/09/13 17:01:50
Message:

Häng inte upp dig på sådan "petitesser" som primärinduktans.
Leta istället upp en nättrafo o börja bygga


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/13 17:14:33
Message:

Har hittat trafos hos Svebry. Skall bara få tummen ur och simma färdigt i PSU-designer och rita ett schema. Sedan beställa trafarna.

För att bestämma nedre gränsfrekvens använder man då Ri, Ra eller Zout (för PCL82) som resistans i formeln R/(2 Pi L) ?


Reply author: hoktuna
Replied on: 2010/09/13 17:47:50
Message:

Går det o köra parafeed med toroider?(jag har 2x115v 2x7v samt 2x115v 2x24v )


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/16 07:49:45
Message:

De TV-trafos jag har verkar rulla av väldigt tidigt i basen. Så jag skrev till Askjanfirst och frågade vilka specar hans trafar hade. Fick till svar att han inte lade upp några data med flit. Därför att SE-trafons uppförande i olika kopplingar var så komplext att det inte gick att sätta siffror på det!? Då vet man ju inte över huvud taget vad man köper innan man testat i irl. Konstigt?


Reply author: pix
Replied on: 2010/09/16 08:24:08
Message:

quote:
Går det o köra parafeed med toroider?(

Visst gör det det.
Det som skijer från en "riktig" audiotrafo är ju främst att audiotrafon har lägre läckkapacitans efterssom dess primär/sekundärlindningar är lindade på ett speciella sätt.
En lindningsvariant är skicktlindade (interleaving), i lager, typ P-S-P-P-S-P-P-S-P. Ett visst japanskt märke är även interleavat i lindningslagrets bredd typ P-S-P-P-S-P.
En tredje variant är bi-filament där två trådar ligger intill varandra.

Men jag vet ju Hoktuna att du byggt med toroider med lyckat resultat så uppenbart så går det att köra med toroider.

Impedansomsättningen är lindningsförhållandet i kvadrat, vilket betyder att med 8 Oms last (högtalaren), och en önskan att röret skall se en denna last av tex 3KOhm, så får man impedansomsättningen som 3000/8=375
Efterssom impedansomsättningen är lindningsförhållandet i kvadrat, så blir lindningsförhållandet roten ur impedansomsättningen, dvs roten ur 375=19,3 dvs ca 20

så en 230V:12V toroid stämmer bra som 3000:8 trafo.

Induktansen i en toriod har jag inte mätt, men den torde ju vara ganka hög då toroiden saknar såväl luftgap samt har väldigt lite magnetiskt läckage.

Bara att prova!
/Lars


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/09/16 08:53:29
Message:

Bardis!

Du ska utgå från primärimpedansen. Men det är nog bättre att koppla in den i kretsen och se var du hamnar. Går den inte tillräckligt djupt så får man byta. Det är dessutom svårt att få ett tillförlitligt induktansvärde med hjälp av en LCR-meter.

Askjanfirst svar var inte så särskilt kul, snarast bortförklaringar.

Ang. triod/pentoder så är ECL86 den enda som är specifikt konstruerad för audio. En halv ECC83 samt en ngt förminskad EL84. 9W istf 12W anodförlust. 83an kan med fördel buffras med en MOSFET sourceföljare.

Hasse och jag skissade häromdagen på en triod/pentod. Schade, parafeed med CCS. B+ hamnar då på ca 500V. ECL84 lämpar sig för Schade men man behöver 3st parallellkopplade och en fjärde för drivning. Trioderna används ej.

OT:

quote:
så en 230V:12V toroid stämmer bra som 3000:8 trafo


Man måste räkna med utgångspunkt från obelastad 12V lindning vilket gör att primärimpedansen hamnar under 2500ohm. Men det är inget problem att linda av några varv.

Ang. induktans kan man räkna med 100H för en 50VA.

Min SETOR 6B4G som Hasse byggde använde 30VA,6V trafo(6,8V obelastad). Men den var en PP i sk. antitriodkoppling.

En toroid tål max 5mA obalans i PP.

Just nu hoppas jag komma igång med en DC-kopplad 6B4G PP med servokontrollerad offset.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/17 16:07:59
Message:

Fick svar från Askjanfirst varför han inte hade någraspecar på trafosarna. Det var helt enkelt för att undvika tusen frågor från mindre erfarna hemma pulare som inte lyckades uppnå angivna värden pga missanpassade kopplingar.
Sedan hänvisar han till en länk där någon annan gjort mätningar. Fast på andra trafar än den jag frågade efter.
Men han lovar att man får köpa hem ett par trafar för uppmätning och test. Bara man använder krokodilklämmor för att inte löda på lödöronen. Huh! Mycket jobb för att han inte orkar skriva mätvärden på sin hemsida.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/29 21:46:25
Message:

Projektet nerlagt tills vidare pga transformatorernas miserabla frekvensgång. Men de kan pensioneras till drosslar.
Att kunna mäta vad sina byggen presterar vore inte så dumt. Se tråden Audio Analyzer.


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/09/30 04:28:57
Message:

Helt fel inställning!
Bygg, lyssna och om öronen säger att det inte är bra så kan du alltid byta järnen mot nån passande modell från Edcor för nästan inga pengar alls.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/30 07:39:13
Message:

Det handlar lite om tidsprioritering med. Tänkte byta trafar i mitt parafeedkopplade hörlurssteg och försöka mäta skillnaden och trimma in kondingen. Måste BARA bygga en mätjig och lära mig programmet först osv osv...

Men dyker trafarna upp för rätt pris så.


Reply author: Bernt Jansson
Replied on: 2010/09/30 08:02:48
Message:

Bygg på en planka och testa, det är enkelt och bra.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/09/30 08:40:56
Message:

Får jag i gång Rightmark Audio Analyzer så är det intressant att kolla hur den uppför sig i basen.


Reply author: pix
Replied on: 2010/09/30 12:34:38
Message:

Jag tycker också du skall testa Bardis
Lyssningsintryck och teori är två helt olika saker
Jag lyssnade på Hokis SE-steg (med powerdrive) där utgångsjärnen är extremt små för att vara SE-trafos, och har antagligen relativt låg Induktans.
Ändå var basen klart godkänd
/Lars


Reply author: Imperial
Replied on: 2010/09/30 19:06:33
Message:

Tjenare!

Byggggg!!

Jag hade ett ratt bygge som har varit på lyssningssession lite här och där å det var pp trafos från Accuset som var luftgapade i det å dom hade inte särskilt hög primärinduktans.

Jag jämförde dom bla med Lundahl 1620se å LL gick djupare i basen men tappade i mellanregistret.
Accuset järnen med ca 8H pri imp var helt enkelt mycket roligare att köra med.

Det var en vanlig SE koppling med E80CC å 6L6 som gick å koppla om mellan 4-8-16 Ohm ut, 0-3-6 dB NFB åsså Pentod UL å Triod.
Samtliga omkopplare gick att ställa om under drift utan problem.

Jag har knåpat ihop några byggen med olika rör med div SE utg järn.
Jag tycker att midden blir bättre med inte allt för hög primär induktans å basen faller av snyggt så det är inga problem att möta upp med en sub om man vill det.

Med pp järn så är det däremot mindre skillnad mellan trafona.

/


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/10/12 12:35:18
Message:

Det kanske blir en PCL82-stärkare i alla fall. Nu funkar mätprogrammet och jag vann några auktioner på Tradera, rör och transformatorer till glöd och högspänning(toroider).


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/11/12 21:41:02
Message:

Ett första utkast på kopplingen. Det är en moddad Bonavolta-clon. Kommer det funka tror ni?




Edit: R2 på 50K skall vara 15K


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/11/14 12:44:35
Message:




Just nu finns bara en hög med komponenter och en halvfärdig låda.


Reply author: pix
Replied on: 2010/11/14 12:47:58
Message:

Oj Bardis
Spar på pixlarna så de inte tar slut
/Lars


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/11/14 12:54:33
Message:

Märkte det. En inställning i Photobucket jag missat. Nu fixat.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/06 18:59:24
Message:

Fräsen har fått jobba lite.





Reply author: Fuling
Replied on: 2010/12/06 21:53:27
Message:

Ser ju ypperligt ut det där!


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/07 05:34:37
Message:

Målade lilltösens skrivbord vitt med klarlackade träknoppar så förstärkaren skall få samma färgkod, klarlackade sidor och plåten vit. Hittar jag ett stort klistermärke med Hello Kitty får det sitta på toppen:)

Har jag nämnt att det ligger ett par Fostex i källaren som väntar på att få ett par horn monteradse bakom sig. Självklart vita med klarlackade träsidor.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/11 12:27:37
Message:

Nu är det dags att försöka få plats med alla komponenter i lådan.
Här är tänkt layout. Trafon till vänster är till glöden. Den till höger är till högspänningen.


Här är topplådan med utgångatrafar och drosslar. Drosslarna är inte med i schemat men nu när jag har ett par kan jag lika gärna använda dem.


Är det här bästa sättet att monera komponenterna på eller finns bättre alternativ???


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/12/11 13:17:37
Message:

Luta omkull drosslarna så att deras lindningar hamnar i en annan ledd än utgångstrafornas, det minskar risken för brum.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/11 13:55:52
Message:

Kan jag luta omkull de två yttre trafarna? För då går de skruva i trägavlarna.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/11 14:00:49
Message:

Varför inte? Det blir ingen skillnad funktionsmässigt. Jorda trafon i chassit.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/13 08:52:14
Message:

Blir inte sevicevänligt om jag skruvar saker i topp kåpan. Måste kunna skruva loss den. Får placera drosslarna på annat vis.

Tips!


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/16 09:00:42
Message:

Går lååång saaamt!
Men har börjat koppla upp komonenterna på en bräda. Spännande att se om det funkar som man tänkt.
Hoppas jag hittar lite tid att klistra in några bilder.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/16 10:27:42
Message:

Hittade ett sätt att skärma utgångstrafar och drosslar på hos DHT-Rob. Kanske det går att ha både utgångstrafar och drosslar i toppkåpan utan att behöva vrida dem i olika riktningar. Viulket gör att det blir krångligt att sruva i hop lådan sedan.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/16 20:47:58
Message:

Här är ett riktigt skatbo. Lite sladdar och delar kvar sedan tidigare experiment. Men denna labplattan gör sitt jobb.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/18 21:34:33
Message:

Nu har jag glöd! 15.4V Ganska nära rekommenderade 16V.

Eftersom 20V trafon visade sig ge 22,4V ut och kondensatorerna C8, C9 och C10 hade avsevärt slägre inre resistans än den jag först simulerade så behövdes 10 ohms resistans vid R12 och R13.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/21 18:27:33
Message:

Vad tror ni behövs grid-stoppers till PCL82?


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/21 20:05:44
Message:

Hej Bardis!
Ta alltid för vana att köra gridstoppers även om det ev. inte skulle behövas, de gör ingen skada. Testa med 1k på både driver och slutrör och naturligtvis med kortast möjliga ben direkt in på rörsocklarna, men det har du ju full koll på.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/21 20:14:28
Message:

1K jag tänkte mig runt 300 ohm?


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/21 22:54:25
Message:

Testa, det funkar säkert.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/22 05:36:02
Message:

Kollade på en del gamla scheman med PCL82, där var det genomgående höga värden på motstånd och potentiometrar. Finns det någon anledning till de höga värdena? Borde bara skapa mer brus.


Reply author: Bernt Jansson
Replied on: 2010/12/22 08:43:59
Message:

Beror (tror jag) på att alla kondensatorvärden blir lägre.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/22 11:55:12
Message:

Kondingar kanske var dyra förr. Kondingar med höga värden blir dessutom stora. Speciellt om det är PIO-typer.


Reply author: Rolf Zetterberg
Replied on: 2010/12/22 13:05:14
Message:

Det är nog så att när de första hifi-förstärkarna med rör kom till i början på 50-talet så var det ingen som visste vad "lågt brus" var.Man var van vid gamla brusande AM-grejor.FM hade inte kommit.Jag minns själv vilken otrolig upplevelse det var att lyssna på något transistoriserat för första gången-Gud så skönt det var att slippa brummet!Och ljudet kom ju också med detsamma!
(Därför minns jag att jag blev ganska besviken på ett av mina första byggen-en förförstärkare från Elfa som byggde på Mullards EF86-den både brusade och brummade....)
I och med att rören har väldigt höga impedanser,så såg man nog ingen vinst i att ha alltför låga värden på övriga motstånd,utan parkerade runt några hundra kohm.Kondingar är också dyrare än motstånd.
En gridstopper kan man ju räkna ut om man vill.Det blir ju ett simpelt R-C filter med rörets kapacitans(plus ev strökapacitanser).Jag har sett vilt varierande värden genom åren,så det är nog inte så noga.Kohm bör det nog vara i alla fall.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/22 21:12:55
Message:

Enligt Morgan Jones är det främst rör med högt gm och lågt Rk som är mest benägna till resonans. Enligt honom får man prova sig fram till rätt värde på gridstoppern.

Rolf Z du får gärna visa hur man räknar på detta. Men i mitt huvud är en resonanskrets bestående av både R, C och L?


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/27 09:16:26
Message:

Har kopplat upp kretsen nu och mätt en del. Men blir inte riktigt klok!
Glödspänningen funkar bra. Men högspänningen ger 187V före likriktning och 177V efter?! Borde vara nåt i stil med 262V efter bryggan.

VARFÖR?

Har provat tre olika likriktarbryggor. Både med och utan last.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/27 13:25:03
Message:

Kopplade in hela kretsen och mätte. Verkar funka. 191V på anoden.

Verkar inte som man kan mäta ren DC på likriktarbryggan. Fick en dos AC efter bryggan på 37V.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/27 13:44:35
Message:

Kollade ditt schema och upptäckte att det saknas gallerläcka på pentoden. Antar att den finns i verkligheten.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/27 13:52:07
Message:

Jepp. Kommer ett reviderad schema när alla komponenter är utprovade. Finns några småfel som inte stämmer med verkligheten i det gamla schemat.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/27 14:03:23
Message:

Dessutom ger den valda arbetspunkten för trioden urusel linjäritet. Troligtvis valdes den för att maximera förstärkningen. Sisådär 2mA gäller. Kanske storleksordningen Ra=33k alt. CCS. Beror på triodens B+.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/27 14:39:09
Message:

TDSL föreslår 3,5mA. Kanske skulle räkna om då?


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/27 14:50:19
Message:

3,5mA kommer inte att fungera öht då du hamnar på Vg=0 med 3,5mA/100V.

Som jag ser det är CCS det enda sättet att få till det, då B?+ är så väldigt låg.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/27 16:50:54
Message:

Den spelar! Utan motkoppling. Förvånansvärt lite brus och brum. Utom om man vrider upp volymen näst in till max då kommer det brus.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/27 20:31:51
Message:

Det låter riktigt bra faktiskt. Stort djup i musiken. TV-trafar kan vara något att ha i alla fall. Nu spelar jag på ett par gamla Philips stativare som sett bättre dagar men fasiken vad stärkaren kan sparka i gång dem. Fler rörförstärkare åt folket.


Reply author: Fuling
Replied on: 2010/12/27 21:36:17
Message:

Jag tyckte precis samma sak när jag fick ljud ur mitt första rörbygge. Rör är kul!


Reply author: Gastone
Replied on: 2010/12/28 12:39:51
Message:

Grattis! När den väl kommer in i sin låda är det historiskt moment, då jag antar att det är din första.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/28 13:48:27
Message:

Nej inte första. Har blivit några under åren. Det Fuling menar är att hans första var just en PCL82.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/28 15:31:39
Message:

Har du haft tillfälle att jämföra med din "riktiga" DHT?


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/28 22:52:46
Message:

Har inte riktigt hunnit med att testa mera. Kom just hem från ett besök på konserthuset där de framförde musikalen "Sound of music". Måste ju ha lite live musik att jämföra med.
Kan ju testa på stativarna. De stora högtalarna är aktivt delade så då kommer inte basen med. Men kan ge en bra bild hur steget uppför sig i de högre registren.

Finns flera alternativ som kan vara kul att testa. Har delar till att tillverka en halvbra Morgan Jones CCS. Feedback kanske kan göra lite på återgivningen. Borde mäta i Rightmark Audio analyzern först innan man ändrar något.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/28 23:34:03
Message:

quote:
Har delar till att tillverka en halvbra Morgan Jones CCS.


Du behöver bara en depletion MOSFET precis som till DACen. Med brev tar det bara ett max 1 dygn.

quote:
Borde mäta i Rightmark Audio analyzern först innan man ändrar något.


Du kommer att bli chockad och inte ett dugg imponerad. Lyssningsintryck och mätdata går inte alltid hand i hand. Applicera NFB först så kommer det inte att se lika "konstigt" ut.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/29 09:48:40
Message:

quote:
Du kommer att bli chockad och inte ett dugg imponerad. Lyssningsintryck och mätdata går inte alltid hand i hand. Applicera NFB först så kommer det inte att se lika "konstigt" ut.



Just det som jag vill se. Kanske lär mig något på vägen

Vore kul med variabel NFB. Vad kan man ha som lägsta värde på resistorn? 2K ohm? Risk för självsvängning med extrema värden?
För att kolla att NFB:n kommer på rätt pinne på trafon är scopet eller högtalarna lättast att använda? Nivån skall ju sjunka när NFB:n är rätt inkopplad.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/31 00:51:23
Message:

Det är väldigt tydligt på vilken pinne NFB skall sitta med högtalarna inkopplade. Det går inte ta miste. Det blir ett väldans oväsen om man kopplar felvänt.
Använde en pot på 10k med 1,8K i serie för att inte få full feedback då poten var i min läge.
Återstår att mäta. Men rent lyssningsmässigt kan även 11,8k vara för lite. Enligt schemat används 3,3k på 15ohms tappen.


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/31 12:47:42
Message:

Skärmdump från RightmarkAudioAnalyzer



Grön: Ingen NFB
Vit: 11,8Kohm på NFB slingan
Blå:2,5Kohm på NFB slingan


-3dB vid 50-60Hz är inte så dumt med TV trafar eller?

Gott nytt! Nu blir det fest!


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/31 12:52:51
Message:

Vid vilken nivå och 8ohm last är detta mätt?


Reply author: Bardis
Replied on: 2010/12/31 13:38:59
Message:

Lasten är 6,8ohm. I Audioanalyzern får man justera nivån till strax innan klippning. Ut från stärkaren har jag inte riktig koll. Labbade en del med dämpsatsen för att få tillräckligt hög utnivå.
Ett lustigt fenomen var att stärkaren började ge ifån sig testtoner utan att högtalarna var inkopplade vid hög utnivå!? Tror det var utgångstrafarna som spökade.


Reply author: reVintage
Replied on: 2010/12/31 14:59:40
Message:

Testa 2,83V(1W/8ohm).


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/01/04 17:30:36
Message:



För att göra livet lite lättare för triodhalvan kan man tänka sig att stoppa in en CCS. Fas det här med minimalistisk konstruktion går nog åt fanders då. Men det får plats i lådan med två Morgan Jones CCS.


I diagrammet ovan har jag lagt in en arbetslinje för 2mA och begränsningarna i mitt steg. 198V mäter jag före anodresistorn. Galler spänning 0V vill jag inte överskrida för då drar den gallerström.
En lämplig arbetspunkt skulle kunna vara mitt mellan dessa. (60+200)/2=130V. Vid 130V och 2mA hittar man -1V. Enl ohmslag blir catodresistorn 1/0.002=500ohm.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/01/04 18:58:39
Message:



Reviderad Morgan Jones CCS med två dioder för 3,4V bias.

Länk till Diy Audio CCS: http://bildarkiv.hififorum.nu/Ryssen/Pic/R%C3%B6r/diyAudio-CCS-beta2.pdf


Reply author: reVintage
Replied on: 2011/01/04 19:40:09
Message:

Nu börjar det likna något. Äntligen får du vettig arbetspunkt vid den ström jag rekommenderade. Har du alla bitar till Camille så är det bara att köra, i annat fall gäller en DN2540 som ger mindre krångel. Du kan räkna arbetslinjen som i stort sett horisontell då det bara är nästa stegs gallerläcka som lastar. +70 och -70 ger en utmärkt linearitet. Om du inte vill krångla så ger även anodmotstånd bra linjäritet.

Det finns dock en liten luring med detta: THD kan bli högre!


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/01/05 12:34:47
Message:

Har jag räknat rätt skall utgånsimpedansen på CCS:en vara nästan 11M ohm


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/01/21 19:15:32
Message:

Mätte rippel på nätdelen. Glöden har 40mV och högspänningen 10mV.

Men efter trafon mätte jag högfrekvent rippel på 100mV och 50000Hz. Är det något knas med utgångstrafon? Kurvorna åker även jojo över skärmen både före och efter trafon?


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/01/22 12:07:23
Message:



Här är en bild på hur det ser ut efter trafon. Före är det jämna fina vågor.



Reply author: reVintage
Replied on: 2011/01/22 15:04:00
Message:

Självsvängning! Lägg en pF-konding över motkopplingsmotståndet till dess eländet försvinner. Kompromissa mellan överslängar i kantvågssvaret och frekvensgång.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/01/22 15:18:54
Message:

Misstänkte självsvängningar. Inte bra! Stjäl massa effekt. Kan talspolar bli onödigt varma?


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/01/22 22:52:39
Message:

Störningarna verkar komma från dålig skärmning eller rättare sagt helt avsaknad av skärmning. Att mätkablarna från datorn satt kvar hjälpte inte heller till
Allt är uppspikat på en planka med väldigt långa sladdar. Blir nog avsevärt bättre när det kommer in i en riktig låda.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/04 17:22:52
Message:

Kopplade in CCSerna. Men det går inte justera in strömmen!

Vad kan vara fel? Mitt tilltag med dubbla dioder, återkopplingsslingan, felvända transistorer mm?

Mäter 130V före CCSen 15K motståndet borde inte sänka spänningen så mycket. Mäter 200V före.
Mäter 0,8V över catodmotståndet. Vill ha 1,0V där. Spänningen ändras inte ens en tiondels volt när man skruvar på poten.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/05 17:12:05
Message:

Efter dagens justeringar ligger spänningen på 200V in till CCSen. Bias går att justera nuLigger på -1V.
Men anodspänningen är 155V Siktade på 130V och 2mA.

Vad är det för knas


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/07 19:19:05
Message:


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/24 19:20:30
Message:



Här är en bild på ett CCS-kort.

Har fortfarande inte koll på varför anodspänningen ligger så högt.


Reply author: Ryssen
Replied on: 2011/02/24 20:55:39
Message:

Har du mätt strömmen genom röret?
Hadde nåt liknande förr,och fick förklarat för mig att röret valde själv bästa (enda?)arbetspunkt.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/24 21:03:48
Message:

Har mätt över catodmotstånden. 2mA genom 500ohm borde ge 1V. Trimmade in CCSen för att ge exakt 1V och mäter 155V över röret.Skall vara 130V. Borde inte det följa anoddiagrammet lite bättre än så?


Reply author: Ryssen
Replied on: 2011/02/24 21:23:22
Message:

quote:
Borde inte det följa anoddiagrammet lite bättre än så?

Jag vet ej någon bättre kunnig för uttala sig..
Kände igen situationen..


Reply author: Lord
Replied on: 2011/02/25 12:56:12
Message:

Prova o byt rör. Det är helt enkelt lite trött, så det kräver högre anodspänning för att dra en viss ström vid en given gallerförspänning.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/25 17:40:30
Message:

Någon som har ett frächt par att sälja av PCL82?
Tror jag har ett rör till liggande.


Reply author: Lord
Replied on: 2011/02/25 18:02:28
Message:

hämtar du så kan du få ett par ...


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/25 20:08:54
Message:

Det var ett snällt erbjudande!


Reply author: reVintage
Replied on: 2011/02/26 10:13:59
Message:

Man måste acceptera att det är spridning på rördata. Se bara till att du har två likadana rör.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/26 11:23:19
Message:

Kan ju prova med det extra röret och sedan köpa nya om det verkar funka. Vill verifiera att kretsen vekligen fungerar som tänkt.

Använder nu de rören som var mest lika.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/26 12:54:50
Message:

Att byta till ett annat rör gjorde ingen större killnad. Men det kan ju åxå vara lite trött.


Reply author: Bernt Jansson
Replied on: 2011/02/26 22:05:44
Message:

Behöver du fortfarande PCL82 så har jag en del här. Nya och beg.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/02/27 10:37:37
Message:

Med reservröret skenade strömmen på pentodsidan men ganska oförändrat på triodsidan. Så en uppsättning rör som jag vet är fräscha vore bra.

Finns det olika pinouts för olika kapslingar på transistorer? Tänkte främst på MJE350. Tror det är TO-225. Vad händer om man vänder på emittern och collektorn? Det är ju fortfarande en PNP-trissa.

Vad händer om CCSen matas med för låg spänning/ström? Blir det problem med reguleringen då? Nätdelen kanske inte kan leverera! Tror reVintage nämde att utimpedansen från en nätdel med två lågvoltstrafar kopplade back to back är ganska hög.


Reply author: reVintage
Replied on: 2011/02/27 12:20:50
Message:

Oroa dig inte för nätdelen. Den kan inte orsaka några konstigheter. Det enda som krävs är att du har sisådär 10V utrymme för CCSn.

Gör så här:
Justera CCSn så att du har 130V Ua. Lyssna! Gör om det med 150V.
Välj det som låter bäst.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/03/08 16:58:41
Message:

Har provat kopplingen med nya rör. Tack Lord! Mätvärdena stämmer bra nu.

Får snygga till kopplingen lite inför ett lyssningstest.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/03/19 15:57:35
Message:

Lyssningstestet gick bra. Nu fixas det på lådan. Skall på pulverlack nästa vecka om allt går som planerat.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/03/19 16:00:37
Message:

Funderar på att koppla in en delay krets mellan glödtrafons matning till högspänningstrafon. eller skall man sätta den efter första kondingen på högspänningen?

Kan en liknande koppling fungera? Går det använda första bästa NPN trissa man hittar i bra och ha lådan?


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/03/27 20:10:40
Message:

Fick min fördröjningskrets att fungera i dag. Har en fördröjning på 5-6 sekunder.
Moddade kretsen något. Får lägga upp ett schema senare.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/03/28 06:50:36
Message:

Hur lätt är det att rita ett relä i LT-Spice då
De relän som finns att ladda ner ser ut som gula rektanglar. Inte så bra för den visuella tydligheten. Vill gärna se hur kontakterna arbetar. Får väl rita en själv.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/03/28 19:40:56
Message:


Delaykretsen:


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/03/29 20:19:44
Message:

Lade till ytterligare 330uF över C1. Nu är fördröjningen runt 12sek. Precis när glödspänningen börjar stabilisera sig.


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/04/03 11:13:06
Message:

En sista mätning innan förstärkaren monteras i lådan. Nu med CCS på ingångstrioden. THD-siffrorna är något bättre än utan CCS.


Reply author: reVintage
Replied on: 2011/04/03 11:19:15
Message:

Om du sparar som *.PNG så går det säkert att läsa också.


Reply author: reVintage
Replied on: 2011/04/03 12:31:48
Message:

Nu gick det att läsa även med jpg. Hur ser motkopplingen ut nu?


Reply author: Bardis
Replied on: 2011/04/03 14:50:49
Message:

Fast motstånd (3,9K) och en brytare att välja med eller utan NFB.


HiFiForum.nu : http://www.hififorum.nu/forum/

© HiFiForum.nu except: Logos and Trademarks are property of their owners, Comments are property of their posters

Close Window