New Page 1

Av: PAC@HifiForum.nu

Datum: 17-18 April

Plats: Mårten Design

För att föda prototyp DAC'en som han hade med sig så stod en ORACLE-drive välplacerad högst upp i racket.
Den driven var något alldeles speciellt. Den är vibrationsdämpad i flera steg och gungar väldämpat på sina ben när man lägger i skivor. Det är nästan lika "pyssligt" att växla skiva i den som det är på en vinylspelare. Klart skön känsla.

Förutom prototyp-DAC'en hade Hans-Ole tagit med ytterligare en prototyp. De har en skivspelare under utveckling och det var prototypen på den som de hade med sig. Prototypen var svartlackad men skall vara i borstad aluminium, samma finish som på försteg/slutsteg, när de börjar serielevereras. Vidare skall drivningen till talriken inte vara en extern burk utan den skall integreras som en del av plinten.

Om man skulle vara spekulant på dess prylar så får man vara beredd att slanta ut med ca. 280.000:- Dkk för slutstegen, ca. 100.000:- Dkk för försteget, ca. 100.000:- Dkk för RIIA't och ca 100.000:- Dkk för Dacen (när den går i produktion). DVS det var elektronik för 706.270:-Skr utan att räkna in Oracle driven, Coltrane, interconnects, högtalarkablar och skivspelaren. Med dem inräknade så hamnade anläggningen en bra bit förbi miljonstrecket.

Nog fanns det förväntningar när jag väl kom igång med lyssningen...

En läcker Oracledirve i rostfritt

Jag hade med mig mina vanliga "testskivor", skivor som jag gillar skarpt och som jag hört i flera olika anläggningar.

Jag började med att lägga på Sarah Brightman "Eden". Den kvinnan kan få vilken anläggning som helst att få spader. Det är så mycket energi i diskantområdet och hon har en röst med få men kraftiga övertoner så om anläggningen har det minsta problem att återge diskant låter det som om man skär i glas. Det var inte mycket glasskärning denna dag... Däremot hördes det tydligt att de slarvat med både mixning och inspelning. Det verkar som om anläggningen var skoningslös emot dåliga inspelningar...

Nästa platta in i Oracle driven var Nils Lofgrens "Acoustic Live". Spår nummer 5 "Keith Don't go" är riktigt trevligt och har mycket liv i gitarren. Det är ingen snäll gitarr låt utan snarare ett dynamiskt gitarrstycke där Nils Lofgren ibland använder gitarren som rytminstrument. Det var en härlig känsla i gitarren och Nils stämma kom fram precis så bräcklig som det verkar vara meningen att det skall vara. Det är väldigt lite perfektion men otroligt mycket känsla på den skivan.
Vidare i skivhögen.
Nästa platta ut var Nils Landgrens "Sentimental Journey" och med på den plattan spelar Fläskkvartetten... De satsar verkligen på känsla i första hand. Det är tidvis falskt och skärande, men det blir ändå lätt och flyktigt. Det är även ett mycket bra djup i stereobilden.

Mitt under "Ghost in this House" knatar Hans-Ole fram och trycker på en knapp på försteget, då försvinner ljudbilden ut genom bakväggen och landar låååångt bort. Jag vet att det är djup i den inspelningen, men det här är ju löjligt! Hans-Oles kommentar var "nu är det batteridrift"...

Det var riktigt stor skillnad och nu förmedlade anläggningen musik på ett sätt som jag nog aldrig tidigare hört. Hans-Ole var på gränsen till kaxig när vi pratade om deras batteridrift tidigare och det är nog så att de har anledning att vara stolta över sina lösningar. Det spelade otroligt bra.

Nåväl, elddopet återstod...

Vitus system hos Mårten Design