 
      
        
        
          
            | 
    Av: Bernt Jansson | 
            Datum: 
            Juli | 
             Plats: 
            Göteborg  | 
           
         
         | 
       
      
        | 
         
         
        Bernt tweakar
        ännu mera...  
        (Eller hur mycket kan man förbättre en billig 
        CDspelare, del II) 
         | 
        
        
          | 
        
         | 
       
      
        | 
         Oddysé'n med 
        min Cambridge D500SE i maj 2004. I 
        
         
        
        första artikeln 
        tog jag spelaren så långt den kunde komma utan att ändra linjestegen 
        till rör, mmmmmm rör... Nu 
        är det  hårdhandskarna som kommer fram när jag sliter ur det 
        analoga filtret och det transistoriserade linjesteget för att göra om 
        spelaren mer ämnade för rörelektronik.  Denna artikeln kommer 
        följdaktligen att gå i rörens tecken och behandlar uteslutande en enkel 
        kraftförsörjning för rörlinjesteget samt rörlinjesteget i sig. Visst 
        ingrepp sker också i DAC'en, men enbart i de analoga filtren, i övrigt 
        är kraften för DAC'en moddad och klar från första artikeln. 
        
        Okej, dags 
        för andra delen i artikelserien om modifiering av min Cambridge D500SE. 
        I
        
        första artikeln 
        
        kom jag ganska så långt ljudmässigt, men det finns mer 
        att hämta, mycket, mycket mer!
  
        Ett första påpekande är på sin plats: I första artikeln hade jag inte 
        sett att det fanns elektrolyter i signalvägen! Det finns fyra stycken 
        och de är det första som signalen möter när den kommer ut från 
        D/A-omvandlaren. Kopplingen är gjord precis enligt förslaget till utgångssteg 
        som finns i Crystals datablad. Vill man förbättra utan att ta till rör 
        kan det vara värt att byta dessa kondingar som första åtgärd. En annan 
        sak som kan vara värt att lägga till första delen av artikeln är att på 
        varje miniatyrdrossel bör man ha en ferritpärla på ena benet för att öka 
        transientfiltereffekten. 
   | 
       
      
        | 
         
        
         
        
        
        När jag
         
        skulle gå vidare var det inte helt självklart hur... Det 
        fanns en hel del olika möjligheter, tex har DHT och MatsT gjort 
        modifieringar enl sina artiklar på HiFIForum.nu (MatsT's 
        artikel,
        
        DHT's 
        artikel) dessutom har jag haft diskussioner med Time om 
        audiotransformatorer direkt efter DAC'en. Det fanns tre fyra olika 
        alternativ jag stod och vägde mellan. 
        För att komma vidare 
        gjorde jag en del experiment. Det 
        första experimentet var att plocka signalen en opamp tidigare i kedjan. 
        Hemma lät det mycket bättre men hemma hos Pac med annat försteg lät det 
        inte bra, basen var bortkapad pga lägre ingångsimpedans i försteget. 
        Diskantupplösningen var dock för första gången på den nivå där jag ville 
        ha den. Jag var helt klart på rätt väg, hem och pula vidare!
        
         
        
        Nästa steg blev att jag 
        plockade ut signalen direkt från pinnarna 15 och 18 på D/A-omvandlaren. 
        Dessa pinnar är positiv utsignal för höger och vänster utsignal.
        
        Datablad med pinout. Jag tog signalen via ett motstånd, 
        en konding och ett par skärmade signalkablar till ett par extra 
        RCA-kontakter i bakre plåten i CDn, ingen analogfiltrering att tala om 
        alls med andra ord. Originalkontakterna är urkopplade i och med detta. På 
        med vanliga kablar och in i försteget. Det lät bra, men för låg nivå och 
        ingen bas. Efter detta försök tog en tid med hej vilt experimenterande 
        vid. Jag kom fram till följande: 
          - 
        
        
        Jag ville ha kortast möjliga 
        (praktiska) signalväg.  
          - 
        
        
        Ett dåligt analogfilter 
        förstör ljudet ganska ordentligt.  
          - 
        
        
        Linjesteg är ett måste och 
        naturligtvis skall detta vara rörbaserat.  
         
         | 
        
         
           | 
         | 
       
      
        | 
         | 
       
      
        | 
         6dB 
        filtrering direkt på DAC'en  | 
       
      
        | 
         
         
        Men, vilken sorts 
        linjesteg skulle jag välja? D/A-omvandlaren är balanserad, så varför 
        inte använda en enkel balanserad krets med rör? 
        Sagt och gjort: En plåt bockades till, rörsocklar monterades i den och 
        så var det bara att sätta igång och löda. En dubbeltriod, i detta läget 
        en ECC82, som förstärkande element och en J-fet (2SK170V,
        
        Datablad finns här) som 
        konstantströmkälla per kanal. När man bygger balanserade kretsar är det 
        noga att alla komponenter matchas så nära som möjligt både på plus- och 
        minussidan och även mellan kanalerna. Så en hel del tid gick åt för att 
        mäta på J-fetar, motstånd och kondingar för att få en helt matchad 
        uppsättning. 
         
        
        Jag valde 
        
        J-fetar för att det är enkelt att göra strömkällor med dem, 
        det behövs inga yttre komponenter över huvudtaget om man väljer rätt 
        J-fet. Dessutom är de väldigt "tysta", de genererar lite brus.  
         
        För den vetgirige finns mer att läsa om J-Fetar på: 
        
        
        
        
        http://www.tkhifi.com/div/Erno_Borbely_fet_articel_1.pdf 
        
        
        
        
        http://www.tkhifi.com/div/Erno_Borbely_fet_articel_2.pdf  | 
        
         
           | 
         | 
       
      
        | 
         | 
       
      
        | 
         
        Linjestegets schema  | 
       
      
        | 
         
        
        Hur matchar man J-Fetar 
        då? Jag använder metoden som finns i Allen Wright´s bok
        
        "Tube preamp cookbook". Man kan dock 
        göra det ännu enklare: Man tar ett vanligt 9V batteri, ansluter plus 
        till pinne 1 (drain) och ansluter både pinne 2 och 3 (gate och source) 
        till minus via ett mätinstrument inställt på att mäta milliampere. Då 
        får man olika ström på J-fetarna och väljer två som är lika.  
         
        Det finns tre varianter på 2SK170: 2SK170GR, 2SK170BL och 2SK170V. De 
        ger olika mycket ström och det är 2SK170V som jag valt att använda, den 
        ger lagom mycket ström för det rör jag valt och i min applikation. Mer 
        om linjesteget på sidan 2 i denna artikeln.  
        
        Borra borra, skruva skruva…
        
        
        Jag satte fast det nya 
        utgångssteget i bottenplåten. Ut med elektrolytkondingarna från 
        dac-kortet och in med ett par tunna silverkablar i teflonslang för att 
        hämta signal direkt från D/A-omvandlarens pin 14, 15, 18 och 19. 
        Analogfiltreringen gjordes via motstånd och enkel 6dB filtrering med 
        hjälp av en kondensator direkt in på gallren på röret. Detta för att 
        signalen ska vara så orörd som möjligt. Jag använder 
        silvermica-kondensatorer här, det hävdas här och var på nätet att dessa 
        är de bästa för filterapplikationer. Jag plockade ut signalen via den 
        ena trioden till att börja med via de nya RCA-kontakterna på baksidan.
         
        Nu hade jag alltså kopplat förbi hela det utgångssteg som sitter i 
        spelaren i original. Lite glöd och högspänning från ett labaggregat. 
        Utgångssteget var nu uppkopplat med ett sammelsurium av kablar, klämmor 
        och annat. En del brum – typiskt för experimentuppkopplingar…
        
        
 
        
        I med en skiva!!!! 
           | 
        
         
           | 
         | 
       
      
        | 
         | 
       
      
        | 
         
        
        Linjesteget in "real life"  | 
       
      
        | 
         
        
        Men vad nu? – 
        NU SPELADE DET MUSIK!!! Det lät så otroligt mycket bättre att jag 
        knappt trodde det var sant…
  
        Inspirationen 
        flödar i de här lägena, jag sov inte många timmar de nätter som detta 
        pågick. Jag lyssnade på musik, justerade något, lyssnade på musik, mätte 
        på olika saker, kollade utgångens brusnivå och hur anodspänningen 
        uppförde sig med balanserad och obalanserad last på oscilloskopet och 
        lyssnade på mer musik. Så höll det på. 
        Man går till jobbet under protest, skyndar sig hem efteråt, lyssnar och 
        grejar maximalt och sover minimalt. Ett ganska skönt tillstånd... 
         
        
        Efter ett tag fick jag ta mig i 
        kragen och göra en permanent uppkoppling med strömförsörjning och ta hål 
        i locket för att få ut rören när locket var på. Jag hade lite 
        värmeproblem med kraftförsörjningen så det var ingen idé att försöka ha 
        rören inuti lådan också.  Jag har hitintills testat lite olika rör: ECC82, 
        5814, E80CC, 6201 och ECC81. Alla lät lite olika, det kan även skilja 
        mellan olika fabrikat av samma rör, 
        men de stora skillnaderna fick jag mellan olika rörtyper. ECC81 är det 
        rör som jag fastnat för, det har låtit bäst hittills. Det har något 
        tajtare bas. 
         
   | 
        
         
          | 
         | 
       
      
        
        
          | 
       
      
        | 
         | 
       
      
        | 
         
        
        
        Mumma! 
        (klickbar bild)  | 
       
      
        | 
          | 
       
      
        | 
         Sida 1
        Sida 2  
          
         © Hififorum.nu except: Logos and Trademarks are property of their 
        owners. All Rights Reserved 
         
          
        |  
       
     |  
   
 
 
    |